Tja! Jag är en tjej på 17 år, jag har ett litet problem. Det är så att på senaste tiden har jag gått ner 10 kg på tre månader genom att jag började promenera och äta bättre. Men nu är det så att jag känner mig tvingad att promenera varje dag (ska snart börja gymma också). Jag känner mig även tvingad att äta nyttigt och jag är jättenoga med vad jag äter, men om jag råkar äta lite för mycket eller något lite onyttigare så får jag ångest och spyr upp det jag har ätit. Jag kan få humörsvängningar och bli jättelätt sur om jag har gått upp ett litet kilo, en annan sak är att jag har börjat få jättelätt blåmärken och fryser hela tiden! Mina fingrar är alltid iskalla. Men nu kommer jag till det största problemet: Min mamma har börjat lägga sig i, hon säger att jag blivit jättesmal och att jag svamlar med maten. Hon har börjat kontrollera mig när jag äter och hur mycket jag äter, jag känner mig tvingad att äta mer mat när hon tittar på, men jag mår dåligt över detta då jag får ångest över att jag tagit mer mat än jag egentligen vill och det slutar med att jag spyr upp det jag ätit för att dämpa ångesten. Jag har ingen ätstörning eller något, men det verkar inte min mamma fatta! Vad ska jag göra?

---

SVAR

Hej fina du!

Vill inte göra dig ledsen men din mamma har rätt i det här fallet, det rör sig om en ätstörning för din del. Du behöver ta det till dig och sedan söka hjälp.
Läs mer om ätstörningar på http://www.abkontakt.se (du kommer tyvärr känna igen dig) och sök sedan vård. Både du och mamma kan ringa till oss för att få mer råd och vägledning.
På sidan ligger alla ätstörningsenheter som finns över landet, ta gärna kontakt med en sådan.

Detta är ingenting som bara kommer gå över, läka ut så ta hjälp idag så att du inte behöver kasta bort flera år på detta. Du är värd så mycket mer!

All värme och styrka på vägen!

Stor kram, Catherine