user-image
Okänd
Annat

Hej Björn, Jag arbetar som ungdomsledare i en förort till Stockholm. I just den här orten är det mycket problem med dysfunktionella hemförhållanden men även till sig själv. Många av mina ungdomar är väldigt utåtagerande men nu har jag märkt att en av flickorna (15år) skär sig, inte så djupt men ändock! Hon skiver t.ex. sin pojkväns namn eller något mönster så som ett hjärta etc. Jag har upplevt att detta är på något vis ett sätt att få uppmärksamhet då hon i vanliga fall är lite mer tillbaka dragen till motsats från de övriga ungdomarna i min grupp. Jag försöker alltid att få tillfälle att prata med alla och gör mycket för att stärka ungdomarna i sig själva. Jag är orolig över detta faktum att hon skär sig, och vill inte ha sett det och sedan igonera det, men hur gör jag nu undrar jag? Hon har varit aktiv på mina verksamheter sedan ett år tillbaka ca. och har precis börjat öppna sig mer och mer, tillskillnad från för bara några månader sedan då hon endast svarade på direkta tilltal. Jag är rädd att "skrämma iväg" henne om jag frågar henne för mycket, samtidigt som hon verkar se upp till mig och vill vara bland mig så att säga. Jag vet inte vad jag ska göra bara. Kan du hjälpa mig eller vet var jag kan vända mig? MVH Emma


SVAR

Det är viktigt att du visar din uppskattning till tjejen. Jag antar att du visar att du bryr dig, men tvinga henne inte till att berätta saker. Det kan bli värre pga det, men du måste säga att du verkligen finns för henne när hon vill prata ut om det. Förklara tydligt att det hon håller på med just nu kommer hon få leva med resten av livet, eftersom ärren sitter kvar. För mig var det nästan 8 år sedan jag skadade mig, men mina ärr är synliga fortfarande. Förklara även att det finns andra sätt att få ut sin ångest. Jag började skriva dikter istället.

Jag tror inte riktigt hon tänker på konsekvenser som detta skadande får. Visst kan det vara så att hon söker en sorts hjälp utifrån när hon gör på detta sättet, men oftast är de väldigt försiktiga med att visa upp sina ärrade armar, då de nästan alltid bär långärmade tröjor. Dessa konsekvenser kan få stora problem om hon vänder allt inom sig och inte pratar ut om det. Hon kan bli deprimerad om hon nu inte redan är det och det kan utvecklas till ätstörningar och andra destruktiva sjukdomar. Ta reda på lite mer om orsaken till att hon mår som hon gör. Kanske är hon utsatt för mobbning, eller så kanske föräldrarna bråkar? Jag förstår att du känner dig något maktlös, men att hon börjar öppna sig mer för dig är bara ett gott tecken. Låt henne få tid på sig att tänka igenom saker! Som vuxen är det enormt viktigt att man agerar, för gör man inte det så signalerar man att det är okej för personen att fortsätta skada sig. Du får inte vara för rädd för att prata med henne, ta det bara lugnt kommer det gå bra. Försök ge henne en varm kram som visar att du menar allvar.

Visningar : 397