Hej, jag skulle vilja berätta en sak. Jag är 13år, snart 14 (97:a). Jag har en styv bror som lider av aspberger, det är så att han har försökt att ta livet av sig själv och även av mig (dock vet jag inte om dte var ett skämt.) Under förra året brukade jag umgås med honom när han var hemma under helgerna (han är 18år.), en dag frågade jag han om han kunde typ massera min stela Nacke, det gjorde han. Men sedan den dagen har han smekt mig, på ryggen och in sidan av låren, vid rumpan. Och jag tycer det är väldigt obehagligt. Han har försökt att kyssa mig. En gång när vi blev ovänner (i julas)följde han efter mig vart jag än gick satt på min säng i timmar och beklagade sig över sitt liv, jag försökte att inte lyssna. Jag pratade inte emd honom över huvudtaget, han försökte följa efter mig och mina kompisar också.Ibland kan han stå i dörr öppningen och stirra på mig när jag sover. ( Min syster och jag delar samma rum, så vi har praktiskt taget samma problem, hon är där samtidigt som han,fast vid de tillfälle som jag umgåtts med honom har hon inte varit hemma.) Jag tocker dte är oerhört skrämmande, Jag har berättat det för min styv pappa ( hans pappa.) och en kurator, och även min mamma. De ända de säger är att de kommer bli skit sura på mig om hans ticker ( det brukar han göra när han e arg.) Och då är dte mitt fel, men vad händer om jag skulle sticka? Om jag ksulle ta mig till min pappa? Ingen skulle brytt sig, alla skulle blivit arga och allt hade varit mitt fel. vad ska jag göra, mittt liv suger verkligen! Och detta är inte dte ända, min mamma har även haft cancer, hon är friskförklarad ome tt år och gör nu regelbundna undersökningar. På halsen har hon en stor fyrkant som bränts in efter lasern. Det går aldrig bort. Och risken är den att om hon fortsätter röka ( vilket hon gör.) är risken stor att hon får tillbaka sin cancer ( Hon hade cancern i halsen.) Och om dte går riktigt illa kan hon aldrig mer prata, jag är såå rädd, jag är verkligen rädd! Att det sprider sig, att hon tappar rösten! Jag är skit rädd?! Jag har försökt lösa det på egen hand, jag har bett henne sluta röka men hon får bara raseri utbrott. När hon inte är hemma gråter jag ofta, minstyv pappa vet hur jag mår. Och han tycker att jag ska gråta när hon kommer hem, för då kan hon se hur jag mår. Jag tycker att den ideen är värdelös. ´Jag önskar att jag vore död, jag önskar att jag inte fanns, att jag dog snabbt. På senare tid har jag börjat att skada mig själv. Jag vet inte vad jag ska göra, jag mår skit dåligt! Hur ska jag ta mig egnom detta?

---

SVAR

Det låter som dom du pratar med inte tar dina problem på allvar. Din kurator borde verkligen ta detta problem på allvar, det är inte tillåtet nämligen att bli tillsammans med något syskon, därför bör din kurator ta dessa tafsningar på allvar. Dessutom är du 13 år och betraktas som barnvåldtäkt om din bror skulle gå ännu längre någon gång eller även betraktas som incest.

När det gäller dina föräldrar borde du verkligen förklara dig mer hur du känner. Förklara för din mor att det är både för din och hennes skull som hon måste sluta röka. Att skälla leder ingen vart, det skapar bara bråk, visa din kärlek istället. Du kan berätta hur du skulle reagera om hon nu fick tillbaka cansern och kanske blir av med rösten eller i värsta fall är canser dödligt. Jag tycker ni ska använda den tiden ni har tillsammans, gör något roligt, det finns barn som inte ens har några föräldrar. Det din pappa menar är nog exakt det jag själv menar, du måste visa mer känslor inför din mor hur ont det gör för dig att se henne i det skicket.

När det gäller din bror som har problem undrar jag mig om han får någon hjälp för sin aspberg. Jag tycker du även ska förklara för honom hur illa du känner dig när han försöker tafsa och göra dessa saker mot dig. Du bör även ta upp mer om detta för din kurator. Nu vet jag inte hur ofta du går på samtal, men du bör gå regelbundet. Du kanske ska testa någon medicin som kan göra så att ditt månde hålls under en stabil gång. Jag tycker även du ska läsa mia törnbloms böcker om självkänsla. Att dö är ingen lösning, tänk på alla i din närhet som skulle lida, tänk på att du förflyttar bara problemet till dom då. Ta vara på din familj istället!