Människor är så olika. Man har behov av olika saker och man mognar olika fort. Det är jättesvårt att vara tillsammans med någon som är så långt bort. Man utvecklas flera steg varje år. Om man då bara träffas två-tre gånger per år så kan det vara lite skrämmande att träffas för man vet inte säkert hur man själv eller den andre har utvecklats.
Problemet är att det kan kännas lite hämmande att vara tillsammans med någon långt bort. Får man ta kontakt med vem man vill när man vill här hemma eller måste man tänka sig för? Jag vet inte vad hur du känner. Men jag tror inte någon vill känna sig begränsad i sitt liv här och nu.
Jag tycker att det är väldigt klokt av dig att vilja ha kvar honom som vän. Han kanske blir besviken över det till en början. Men om du inte ger upp utan är lite envis så kanske ni kan fortsätta att träffas och vem vet vad det leder till i framtiden.
Jag tycker att du ska göra ett val som du känner att du trivs med, ett val där du inte känner dig begränsad och ett val som du inte behöver vara orolig för. Är det möjligt?