Hej! Jag är en tjej på femton år. I nästan hela mitt liv har jag varit rädd för att mina nära och kära ska gå bort. Ännu mer orolig har jag blivit när de verkligen gjort det. När jag gick i sexan gick min bästa vän bort och det var något som kom att förändra mitt liv både phykiskt och fysiskt. Jag är varje dag rädd att jag ska mista någon i min familj eller i min omgivning. När mina föräldrar ska åka någonstans passar jag alltid på att titta på dem lite extra och tänka att det kan vara sista gången jag ser dem vid liv. Min oro gör att jag mår väldigt dåligt och jag går runt och känner mig rädd varje dag. Så här har det varit i flera år. Jag vet inte hur jag ska göra för att bli av med det heller. Har du något tips?

---

SVAR

Livet är kort, för kort för att gå runt och tänka på att vi alla ska dö en gång i framtiden. Njut av nuet, lev med dom, ha skoj med dom, tala om att du älskar dom osv. Men att gå runt och ständigt oroa sig blir ju bara svårare att leva i nuet. Det blir nästan som en tvångstanke du har, tvångstankar går att få bort med bla KBT terapi, som jag tycker du ska pröva. Du är bara 15 år och chansen att dina föräldrar dör inom en nära framtid är ju minimal. Du kan få bra hjälp hos din skolsköterska/kurator, ungdomsmottagningen eller på bup.

Jag brukar säga såhär, vi kan inte gå runt och tänka på vad som KAN hända, då missar vi så mycket av vad som händer just nu. Om vi oroar oss för att få cancer av olika anledningar, tex det är farligt att snacka i mobil eller att sola, men det är precis lika farligt att gå över en trafikerad bilväg. Tänker vi på sådant går det ju inte leva, så försök fokusera och gå i någon form av terapi om det känns för tungt.