Hej! Jag vill alltid få uppmärksamhet av vuxna, som till exempel skolsköterska, lärare m.m. Därför vill jag gå ner i vikt, jag väger ca. 53kg och är 167cm. Mitt mål är att väga under 50 kg och jag beundrar faktiskt en tjej i min klass som är jättespinkig och spyr ibland. Jag skulle aldrig tänka mig att spy, men sedan ca. ett år har jag nästan ingen aptit förutom om det är min älsklingsrätt eller så. Jag äter frukost och kvällsmat ( bröd) eftersom mina föräldrar annars skulle märka något och jag vill inte bli sämre i skolan men lunchen i skolan gillar jag inte och brukar ofta inte äta något alls eller bara köpa ett bröd i kafeterian. Om det är mat som är god (sällan) så äter jag lite men oftast inte så att jag är mätt… Jag vill typ vara speciell på nåt sätt och jag vet inte varför det är så… Tacksom för svar!

---

SVAR

Hej!

Sådana här mail/brev gör mig riktigt riktigt ledsen inombords. Vart tog allas lika värde tanke vägen? Ingen verkligen ingen i samhället ska behöva känna att dom inte duger. Vi alla är olika på många sätt, men vi har samma värde ändå och detta är något vi alla måste hjälpas åt att förbättra ännu mer. Dina problem påverkar inte bara din vikt, utan den påverkar även att din energi går på lågvarv och du har svårt för att göra saker i skolan och liknade. Det påverkar även att dina näringsvärden är riktigt låga vilket kan leda till en rad följdsjukdomar. Att ständigt jämföra sig med andra är ett stort misstag man gör. Jag är övertygad om att om du nu når ditt mål med under 50 kg, så kommer du inte känna dig mer lycklig ändå. Detta handlar om din självkänsla, den kommer fortfarande vara lika dålig även om du nu kommer ner i dessa vikter. Många av dom som tex opererar sig för att de inte tycker om sitt utseende, blir inte nöjda efter operationen eftersom de fortfarande har dålig självkänsla.

Det är viktigt att du börjar prata med någon vuxen om dessa problem du har, där du faktiskt har alldeles för orimligt höga krav kring din vikt. Det finns många bra vuxna, det gäller bara att hitta den rätta som bryr sig och lyssna, man får leta lite. Det kan vara en skolsköterska, kurator, någon lärare eller en person på Ungdomsmottagningen. Du berättar att du vill vara speciell. Är inte vi alla i samhället speciella på olika sätt? Jag är övertygad om att du har något speciellt intresse eller dold talang som är lite speciellt. Det jag inte får ihop när du vill vara speciell är just hur du nu jämför dig med din vän i klassen, du vill vara lika smal. Varför beundrar du henne? Hon har en livshotande sjukdom, som är riktigt allvarlig, det är inget att beundra och sträva efter. Hon kanske visar att hon mår bra, men inombords mår hon skit och äcklas av sig själv. Pressen och kraven som ställs idag i samhället gör också att problemet blir mer och mer, ingen i hela världen är perfekt. Vi alla har brister och saker som vi måste jobba mer på för att förbättra.

Jag tycker du ska använda henne som exempel på hur du INTE ska bli. En slags riktning på att du ska ha en sådan vikt som inte är hälsofara för dig, dvs väga mer än vad hon gör. Tänk också på att vara speciell kan innebära att våga gå sin egen väg och inte falla in i alla andras krav på utseende. Dina tankar är redan inne i ett beteende som kan bli allvarlig ätstörning. Vill du få bra betyg så måste du få energin för att orka plugga.

Du är duktig som vågat berätta om detta problem för oss, det är ett bra steg i rätt riktning. Jag tror du vill bli sedd för den du är som person och inte för den du ser ut att vara för ditt utseende.