Hej! Det är så att jag har varit drabbad av en ätstörning, men är nu frisk och har börjar träna igen, vilket är bra. Det är bara det att jag samtidigt jobbar väldigt mycket på ett demensboende, vilket är tungt både fysiskt och psykiskt. Detta jobb gör mig orklös och eftersom jag inte har en bil måste jag cykla varje dag till jobbet. Nu orkar jag inte träna på grund av tröttheten och de dagar jag inte jobbar får jag ångest på grund av att jag inte har tränat eller cyklat den dagen. Hur gör man för att skapa balans i träning och ätande för att orka? Jag vill så gärna orka träna när jag är ledig eller har slutat jobbet för dagen.

---

SVAR

Hej!

Först och främst, skönt att du mår bättre! Bra jobbat! När det gäller din fråga så är den, som du säkert förstår, mycket svår att svara på. Det är ju inte en helt enkel ekvation att få ihop vardagslivet alla gånger. Jag tror dock att det bästa du kan göra är att försöka slappna av och släppa kraven på att hinna/orka träna. Som du säger så är ditt jobb mycket krävande både fysiskt och psykiskt, lägg därtill att du faktiskt cyklar dit och hem ... vem som helst skulle känna sig matt efter en sådan dag. Tänk också på att såväl jobbet som transporten dit innebär en del träning per automatik! Du är alltså långt ifrån stillasittande. Och kanske är det också så att den träningen är fullt tillräcklig just nu? Jag vet inte hur länge du varit frisk från din ätstörning, men oavsett så ger kroppen dig signaler om att den gjort tillräckligt. Eller hur? Det är signaler värda att lyssna på. Så försök att slappna av och släppa kraven, och träna de dagar som du känner att du orkar och har lust. För kroppen mår inte bra av att pressas över gränsen. Fokusera istället på att äta bra och sova ordentligt. Däremot tänkte jag på en sak, finns det någon möjlighet för sig att inkludera någon rolig aktivitet/träning i jobbet tillsammans med patienterna? Bara en tanke ...

Om du känner för det kan du ju också kontakta Catherine här på Ungdomar.se. Hon har ju mer erfarenhet vad gäller ätstörningsproblematik än vad jag har. Kanske har hon tips och trix på hur du kan få bättre balans i vardagslivet?

Kram, Louise