Det var jättebra att du pratade med skolsköterskan om detta. Det var verkligen ansvarsfull och stort att du har sådan styrka att kunna säga som det är och be om hjälp. Du ska givetvis ta hjälp för det här. Om det är så som du beskriver att man inte vill äta, undviker att äta och mår dåligt när man gör det så har man en ätstörning. Om du inte redan fått hjälp av skolsköterskan att komma vidare så be om det. Tex att du får en remiss till en ätstörningsenhet eller till Bup. Det är så viktigt att du får hjälp med detta.
Det är oerhört sorgligt att din mamma har sagt så här till dig. Jag tror att du känner själv att det var fel av henne? Att det verkligen gjorde ont att höra och givetvis varit en av många bidragande orsaker till att det blivit så här även. Berätta det för henne. Berätta att det inte var okej och hur det får dig att känna dig. Allra helst med tanke på hur du mår och ser på din kropp.
Du är värdefull till 1000 hjärtat. Ta hjälp så att du får komma på fötter igen och får njuta av livet!