Hej! Jag sitter här och gråter jag har det jätte svårt jag lever så sorligt jag har försök ta självmord flera flera gånger jag har skärt mig på handleden men inget hjälpte. Jag har vänner men de förstår inte mina problem. Jag har träffat en kille som är 32 år vi är tillsammans jag röker jag gråter jag är ledsen jag blir arg snabbt jag hatar mitt liv jag skär mig jag vill ta självmord jag går på bup och soc jag mår aldrig bra. Jag fick vara ute till 9 på kvällen bup och soc hade bestämmt det. Men nu har min familj ändrat till 7. Jag pratar inte med pappa bara mamma och syskon. Det går inte jag har bara tråkigt hemma jag måste ut! Jag går inte till skolan jag pluggar inte alls jag går på 3-4 lektioner i skolan sen känner jag mig tråkig och ledsen så jag går hem sitter i mitt rum och börjar röka och gråta och dricka redbull och lyssna på sorliga musik. :´( Jag mår inte alls bra .. åååååååhhhhh Vad ska jag göööööra :´( OBS! DET ÄR SÅ VARJE DAG! Tjej 15//MvH KaMaR ..

---

SVAR

Det var mycket ångest och tankar du fick ut på så få rader. Det är svårt att hjälpa någon som inte berättar så mycket om tidigare bakomliggande faktorer för ditt nuvarande liv. Det är sorgligt att höra om hur du mår och hur allt bara fortsätter i en mörk ond cirkel. Du berättar ingenting om BUP och Soc hjälper och är bra eller om det bara förvärrar situationen. Jag känner mer som att man är tvingen att ha kontakt med dig längre tid för att kunna ge just dig rätt stöd och hjälp, när man inte får in sakerna i ett sammanhang.

Man kan ju fundera på en hel del saker som kan förbättras. Jag föreslår för det första att du tar vara på dom vännerna du har genom att göra roliga saker med dom, aktiviteter som får dig att må bra. En vän ska få en att må bättre och man ska kunna ge och ta av varandras behov och åsikter. Kanske du har fel sorts vänner som inte passar dig? Problemet när man är inne i en depression är att man oftast har vänner som mår lika dåligt som en själv och då bara förvärrar situationen. Jag förstår att du nu hamnat i en ond cirkel gällande många grejer, bland annat skolan där du endast går på 4 lektioner, vilket förvärrar situationerna för även din framtid. Skolan är viktig för framtiden och det är viktigt att du får rätt stöd som krävs, för du har rätt att få stöd av personalen i skolan. Din skola borde ha reagerat mer på din närvaro och du berättar ingenting om varken vad dom säger eller vad soc säger.

Du väljer sorglig deppmusik, vilket också blir en ond cirkel. Mitt förslag är att lyssna på mer musik som får dig gladare. Det finns mycket sådana låtar. Att gräva ner sig själv ännu mer än vad man behöver för stunden är ju ingen lösning på problemet. Skriv ut dina känslor och tankar istället i form av dagbok eller dikter.

Du har syskon och en mamma som du kan prata med och det är inte alla som har det. Ta vara på dom! Gör något med dom istället för att sitta inne på ditt rum, för det är ju när du är själv som dom mörkaste tankarna kommer. Du vill komma ut berättar du och det finns flera lösningar på det. Bland annat kan soc fixa en kontaktperson åt dig, en vuxen kompis som man gör aktiviteter med. På så sätt kommer du ut, samtidigt som du har möjligheten att hitta en långsiktig aktivitet som du gillar.

Ditt självskadebeteende är allvarligt då det också blir som en ond cirkel samt att dina ärr kommer du få ha resten av livet. Bup ska hjälpa dig med det. Du behöver någon att prata med regelbundet, så att skriva ett kort svar på ditt mail löser inte så mycket. Men du kan alltid skriva till mig igen och skriva lite mer om saker man aldrig fick veta i ditt mail, tex hur skolan, bup och soc hanterar din situation samt hur mycket dina föräldrar vet om sakerna. Du berättar heller ingenting om denna 32 åring man, om ni ses på riktigt eller bara hörs via internet.

Självmord är aldrig någon lösning ur problemet, så sluta aldrig kämpa. Det kommer ljusare tider om du bara hittar någon som du regelbundet kan prata med och få förtroende för som lyssnar. Jag förstår din ångest och frustration över din tillvaro, för du har rätt att må bra.