SVAR
Hej!
Förstår att du är orolig och jag tycker att det är väldigt bra att du skriver in till oss. Att vara ensam med sin oro är väldigt tufft och att kunna dela den brukar ofta göra att det känns bättre.
Att vara långt borta från sin familj kan vara riktigt jobbigt, speciellt om man är ung. Att ha hemlängtan är inget ovanligt,men när längtan börjar påverka ens liv väldigt negativt tror jag det är viktigt att man får hjälp att hantera sin hemlängtan och hitta ett sätt att komma vidare.
Du skriver att inget du säger och gör hjälper henne, och jag tycker inte att du ska vara ensam med att försöka stötta henne.
Har hon haft någon kontakt med elevhälsan(skolkurator,skolsköterskan, eller med någon på ungdomsmottagningen?
Om inte så tycker jag att du ska försöka få henne att gå dit och få prata med något professionell. Ibland kan det hjälpa att inte behöva gå dit ensam så om hon vill kan du erbjuda dig att du följer med henne och stöttar henne.
Om du känner att du skulle behöva snacka med någon om hur då mår kan jag tipsa om oss nätvandrare, vi finns att chatta med på fb,skype och msn.
Du kan även tipsa henne om att hon kan chatta med någon av oss nätvandrare, oss hittar du på http://natvandrare.fryshuset.se/.
Ta hand om dig, och lycka till!
Varma Hälsningar
Amanda Andersson