Jag har nått botten. Jag har försökt vrida och vända på mitt liv ganska länge nu men det blir inte bättre. Jag har försökt se saker från olika perspektiv med hopp om att de ska bli bättre, men det blir inte det. Så nu har jag kommit till en punkt där jag kan säga – jag fucking orkar inte mer. Jag har rätt att dö, jag tror utan att överdriva att jag har det sämst i världen! Vet inte ens vrf jag skriver detta nu. Kanske som avsked till någon.

---

SVAR

Hej där!

Vill bara säga att jag varit i din situation. Det jag behövde då var någon som tittade in i mina ögon och sa att de tankar jag tänkte, var rätt så sjuka. Jag behövde till en början få yttra dom, och det var när jag väl hade sagt dem som saker sedan kunde bli bättre. Istället för ett avsked, kanske det är det som händer för dig nu, Nu är det värsta sagt, men kanske skulle du kunna ge livet en till chans, nu när du delat bördan med någon annan?

Jag vet inte hur du försökt vända och vrida på ditt liv, men om du gör det själv, och i tankarnas värld, blir det ofta bara trassligare. Kanske har du det sämst i världen, kanske inte. Du har däremot absolut rätten att känna så. Men delar du det med någon annan finns hopp om att få en annan människas perspektiv på saker och ting, och tro mig, det kan hjälpa mer än nått.

Ett krafttag till är livet värt, det är grymt att leva det här på den ljusa sidan. Jag lovar dig!

Hör gärna av dig till mig på foreningentilia.se, en stor varm kram kommer här.