Hej!! Jag vet inte om jag har en diagnos ? Jag är slö/trött egentligen, men gillar träning och hälsa så jag kämpar för att vara det. Jag äter nyttigt. (Hatar att träna i lagsport med älskar att träna för det håller mig sysselsatt och lindrar min nedstämdhet/depression) Har haft alla ätstörningar som går. Har varit deprimerad, är extremt stresskänslig, folk uppfattar mig som dum i samtal och smart i skolan, men det är egentligen tvärt om. Jag har ingen vän just nu, inte nära i alla fall, visst några ytliga men jag vill endast prata med dom när jag måste/ eller så man inte ser ensam ut! Jag har svårt i skolan och har varit mobbad och är utfryst, men ändå inte.. Jag är lite i form av en ensamvarg med. Jag vet inte hur jag skall vara om det blir för mycket folk. Jag fattar ofta inte instruktioner och hänger inte med på genomgångarna så mycket, men vågar inte be om hjälp och nickar så lärarna tror att jag kan! Jag är ofta väldigt glömsk av mig och blir lätt sur på minsta lilla! Jag gillar att bestämma om jag skall umgås, för annars går det inte som jag vill och då blir jag sur och går iväg, blir förbannad. Jag får impulser ibland där jag måste köpa ha något fort, gärna igår och blir det inte så blir jag arg/ledsen/besviken och efter en stund kan jag ha ändrat mig igen, för att återigen få en impuls om att vilja ha den grejen* Jag har dåligt tålamod i saker jag tycker är tråkigt. Jag ogillar: skrammel (disk ljud osv), skrap ( exempel stolar, bord osv), och gapiga personer. Jag gillar förresten inte för mycket personer överhuvud taget, dom stressar mig, det går bra på bussar och liknande med vuxna och om jag inte känner dom. Men ungdomar vill jag inte träffa. Jag har lite social fobi alltså. Jag kan prata med människor en stund, men då leker jag social, fast egentligen vill jag bara hem och vara med mina djur och min familj, eller aa knappt familjen. Jag behöver egentligen vila upp mig i flera dagar efter jag träffat kompisar. Jag brukar mest vara inne på min dator, inlåst på rummet med mobilen eller träna med hörlurar i öronen, gosa med djuren. Jag tycker att man umgås när man sitter i samma rum med varsin dator och ja gör olika grejer, eller så gillar jag att diskutera saker jag är intresserad av, djupa samtal inte bara smink, kläder, skor och sånt tråkigt utan typ livets mening, starta ett företag. Jag gillar att lyssna, men inte prata så mycket, eller det beror på vad samtalet handlar om för jag gillar att argumentera om olika saker. Jag är näst intill rädd för folk i min egen ålder, stör mig på folk som är yngre (dock inte om personerna i min ålder och uppåt är lugna, snälla och mogna). Jag trivs med väldigt gamla personer, pensionärer typ och samt lugna,snälla och mogna vuxna! Jag är intresserad av djur, måla ritningar på hur man kan inreda ett rum, söka fakta om diagnoserna ADD och asperger, samt borderline och andra liknande störningar för att kunna hitta mig själv, men jag kommer inte ur det för en jag vet vad som är felet, jag skall boka tid hos psykolog nån gång i livet hoppas jag! Jag älskar datorn, mobilen ,ta bilder och redigera dom, göra affärer med kunder! Personlighet: Introvert, snäll, ärlig tystlåten om det inte handlar om något jag gillar. Förlåt för mycket och säkert osammanhängande text men jag behöver få ur mig allt jag bär på! Svara gärna ! :( :)

---

SVAR

Hej!

Du verkar verkligen vara bra på att analysera dig själv och hur du känner och hur du beter dig i olika situationer. Kanske har du analyserat dina negativa sidor lite extra noga, för jag tror säkert att du har fler positiva egenskaper än de som du beskriver i texten :)

Du beskriver lite olika typer av problem, exempelvis ätstörningar och depression, vilket gör att jag spontant känner att du borde prata med någon och få hjälp. Jag tycker det är bra att du har hört av dig till mig också, men det räcker inte. Jag är inte expert på varken ätstörningar och depression, och det är sånt du behöver vända dig till rätt personer med.

Men, jag tolkar det som att du HAFT ätstörningar och depressioner och det du funderar mest på just nu verkar vara hur du fungerar i olika sociala sammanhang. Hur man känner inför att vara social är ju sådant som kan gå upp och ner. Ibland är det lite olika månad för månad, och ibland ändras det under livets gång. Jag själv var till exempel mindre social när jag var yngre än vad jag är idag.

Jag tror du skulle må bra av att prata med en psykolog. Jag menar då INTE att jag tror att det är nåt "fel" på dig, och att det är därför. Utan för att jag tror att det är nyttigt för alla människor, och kanske särskilt för dig just nu, eftersom du har så mycket funderingar.

Lycka till!

Hälsningar

Sara