Hej!
Tack för din fråga.
Är så ledsen att någon ska behöva vara med om en våldtäkt. Eftersom det är så skamfyllt och jobbigt, förstår jag din tanke med att försöka glömma bort det. Det jobbiga är att det för det mesta kommer ifatt tids nog, vilket det verkar ha gjort för dig nu. Jag vet inte alls hur du känner för att prata om det nu, men kanske skulle det vara skönt att göra det på något sätt? Antingen på en ungdomsmottagning hos en kurator, eller med någon du har nära som du har förtroende för. Är det svårt att göra det face to face, har jag grundat en förening som heter Tilia. Där har vi chatt varje kväll, och man kan vara helt anonym. Några av de som sitter i chatten har varit med om samma sak som du har, och jag tänker att det kan vara skönt att skriva av sig med någon man inte känner, men som sitter där för att lyssna. Någon som vet hur det känns. Det kan vara en början till att sedan ta tag i att du börjat äta mindre och har svårt att umgås där det är mycket folk. Det är jobbigt att känna att man inte duger till, och den känslan ska du inte behöva bära på ensam. Vill du höra av dig, finns vi på foreningentilia.se. Stor kram/Annso
Visningar : 566