Hejsan. Jag är en tjej på 15 år, och har ett väldigt jobbigt problem. För några år sen flyttade min familj till en annan stad, och kände inte barnen som bodde där ju, kände mig utanför. Men problemet är att jag har jättejobbigt för att vara glad nuförtiden. Det lilla minsta gör mig ledsen och vill oftast bara gråta. Det känns hela tiden som om jag kommer att förlora mina vänner, och speciellt min bästavän, som börjar bli jättebra vän med en annan tjej, och känner mig lite dissad och lite ledsen när jag ser de två tillsammas. Men jag är allmänt ledsen, och det känns som om jag kommer att vara helt ensam och alla kommer att dissa mig. Det låter så löjligt nu när jag läser detta, men jag mår inte bra. Och jag har försökt säga till mig själv att jo, det händer att man är ledsen ibland. Men nej, jag är ledsen allt för ofta, och gråter och börjar förlora mig själv.Jag är verkligen inte en deppig människa, och jag brukar vara glad och positiv och bry mig om andra, ibland för mycket.Och det är därför det känns så konstigt när jag är glad i skolan, men sen så kommer jag hem och börjar gråta för att jag känner mig ensam, och dum. Jag vet att jag måste kämpa mig igenom detta, och att det är bara jag som kan få mig ur denna depressionen. Men behöver råd, om allt. Om hur jag ska göra med mina vänner och min bästis. och hur jag ska göra för att må bra igen och vara glad som innan. Tack så jättemycket

---

SVAR

Hej,

tack för din fråga. Jag tror många känner igen sig i det du skriver. Jag tror att det viktiga om man känner sig ensam, ledsen och nedstämd är att försöka prata om det och inte bära på saker själv. Därför är det så bra att du skrivit hit till oss! Det finns andra bra ställen att prata på, till exempel en ungdomsmottagning. Om det känns jobbigt att gå dit eller om du inte har en nära dig, så har jag en organisation som heter Tilia, där det finns en chatt öppen varje kväll, dit kan du gärna komma och bolla hur du ska göra. (Foreningentilia.se). Om du känner dig ledsen så som du beskriver, tycker jag ändå att det kan vara bra att berätta det för just en ungdomsmottagning som kan hjälpa dig ur det, om du inte orkar själv. Det är inte alls löjligt, det är jobbigt att känna som du beskriver.

Det som gäller dina vänner, att känna sig dissad när man ser två andra tillsammans, kan ha att göra med ditt mående. Egentligen är det ju inget fel på dig, och hur du är som vän, bara för att de två umgås. Men om du känner dig orolig, kanske du kan förklara för dem att du är lite nere just nu, men inte vill förlora varken din bästa vän eller andra vänner. Din bästa vän kanske till och med kan stötta dig att komma ur känslan av att vara deppig. Mycket saker löser sig om man pratar om det. Det som ofta känns jättestort och omöjligt innan, blir en lättnad om man får dela det med någon annan.

Kram på dig och lycka till,

Annso