Hej! Jag är en 19-årig tjej som nästan alltid har varit osäker på min kropp och vikt. Har ibland varit lite mullig och ibland varit smal, men så är det ju när man växer. Jag vet att jag inte är tjock utan att jag har en relativt normal vikt men jag kan ändå inte sluta se mig själv som tjock. Är 157 cm lång och har för tillfället en vikt på 65 kg och ett midjemått på ca 68 cm. För ett år sedan vägde jag runt 57 kg och hade ett mått på 66 cm (men då hade jag en period som jag inte åt godis, glass, chips m.m.). Där emellan hände det dessutom massa saker som fick mig att må dåligt och en jorden runt resa som resulterade i att man köpte billigaste maten – vilket var hamburgare praktiskt taget. Jag tränar karate 4 gånger i veckan när det är skolterminer och går till gymmet några gånger i veckan också – både terminer och sommar – så jag tränar ganska mycket. I och med att jag tränar så mycket har jag breda axlar, är stark och har muskler men har fortfarande fett kvar på kroppen. Jag känner mig stor eftersom jag har varit mindre än vad jag är nu och jag vet att muskler väger mer än fett vilket kan göra att min vikt ökar. Men det är just midjemåttet som stör mig och jag blir alltid ledsen när jag ser mig själv i spegel och inte tycker om vad jag ser. Jag undrar om kroppen ändras något mer efter 19-års ålder? Min mamma har sagt att jag inte är klar och att kroppen ändras och att det kommer ordna sig, men är det så? Eller har du något tips på hur jag kan göra för att ”tajta till” och/eller äta bra? Jag tycker att jag äter hälsosamt, varierat och hemlagat och inte massa pizza, hamburgare m.m. självklart har jag perioder då jag är sötsugen hela tiden men jag äter fortfarande inte mängder med godis och bakverk och så. Skulle du kunna hjälpa mig eller måste jag helt enkelt ”bara” ta itu med min dåliga självkänsla (och självförtroende för den delen)? Tack på förhand! //Karatetjej

---

SVAR

Hej du fina karatetjej!

Jag tror faktiskt att du själv svarade på din fråga längst ner. Det är precis vad jag tänkte föreslå, men sen gjorde du det så fint själv i slutet. Det är verkligen mitt enda tips, från botten av mitt hjärta. Från en som varit där själv, vet jag att mycket löser sig genom det. 

Du är otroligt klok, och dina sunda värderingar lyser igenom i det du skriver. Försök att inte låta skeva ideal ta överhanden. Försök låta din fina person lysa igenom och glöm inte ta hand om dig. 

På foreningentilia.se har jag sammanställt massa boktips om självkänsla som jag anser vara bra. Kolla där om du kan hitta något som passar dig. Lycka till! /Annso