Hej!
Det låter som du och din lärare hade en god relation och sådant är viktigt för att känna sig trygg i skolan. Jag kan verkligen förstå att det känns tungt för dig att din lärare slutar, men det är ju egentligen inte så mycket man kan göra åt det. Man måste acceptera att det kommer och går folk i sitt liv, då gäller det att tänka på vad man kan ta med sig av er kontakt för att utvecklas själv som person. Det låter ju som din lärare gav dig det du behövde, bekräftelse på att du är viktig och att du klarar av mer än du kanske tror själv. Kul att du fick lite mer ansvar än de andra!
Jag tror att din rektor har alldeles för lite kunskap om personer med särskilda behov som har diagnoser. Därför reagerar nog din rektor så, det handlar kanske även om rädslan av att göra fel och då blir allt fel. Jag har svårt att tro att det skulle vara personligt riktat mot just dig, men det förekommer ju såklart att man blir personligt kränkt av vuxna. Jag tycker du ska ta upp det för dina föräldrar, så de kan stödja dig.
Det tar alltid tid att släppa personer som betyder enormt mycket, tankarna kommer kanske alltid finnas med dig i ditt liv. Men som jag sa innan, det viktiga är att du tar med dig vad läraren lärde dig så att du kan fortsätta utvecklas ändå.
Det är mycket möjligt att han känner sig ledsen över att ni inte kan ses mer. Jag tror absolut att han lite då och då funderar på hur du har det just nu och hur du kommer bli bemött av din nya lärare. Jag tror att han inte visste hur han skulle säga det till dig eller så kan det helt enkelt handla om andra orsaker än dig. Tex att han fick sluta snabbt av någon anledningen, kanske hittade han ett nytt jobb, kanske han var tvungen att flytta snabbt eller så kanske det handlade om att din skola ville dra ner på personal pga dåligt med pengar.
Det allra bästa om man vill bli lärare är att gå samhällsprogrammet på gymnasiet.
Visningar : 1340