Hej !! Är en 16 snart 17årig tjej. Mina föräldrar är skilda sen jag var åtta år gammal och har två småbrödrar. Har levt med ångest nu i snart två år och har väldigt mycket ilska inom mig om man säger så. När jag var 13 så blev mamma gravid med en man som jag inte ens träffat. Hon var redan gravid i tredje månaden då. För att göra lång historia kort: Vi fick träffa denna mannen ungefär en månad efter mamma berättat att hon var gravid och dem har nu tre barn. Missförstå mig inte, jag älskar mina halvsyskon. men har förlorat all respekt för denna man. Jag vill inte kalla honom för halvpappa osvosv. Jag står inte ut med honom. De flesta har problemet att ens halvpappa säger taskiga saker eller något åt det hållet, men grejen här är att vi pratar aldrig. Det känns som att bo med en total främling. Ända gången vi pratar är när vi bråkar och skriker på varann. För min del känns det bara förjävligt, jag valde inte detta och jag vill ha honom ur mitt hus, det känns bara så jävligt obekvämt att ha honom här, kan inte vara mig själv runt honom. men vet jag att han är någonannanstans och jag har mamma för mig själv så känns det nästan som en lättnad. och ja((efter tre år känner jag ingen somhelst relation till honom, jag känner inte honom, han känner inte mig. dessutom är han barnslig och feg.))) Ursäkta svordomar och så men vill bara få ut detta ur mitt huvud, för det enda jag vill är att dem ska göra slut. Jag gillar ingenting med honom. Vi pratar aldrig, skrattar aldrig tsm, har ingenting gemensamt. detta leder såklart till att jag har grubblat över att mamma alltid tar andra saker före sina barn. Jag mår alltså INTE bra över detta. Skulle vara såååååå tacksam för svar!

---

SVAR

Hej och tack för din fråga! 

Det låter som att du och din mammas man inte har någon vidare relation. Kan du prata med din mamma om detta och berätta hur du känner? Eller vända dig till din pappa? Annars skulle jag vilja ge dig rådet att vända dig till någon annan vuxen i din närhet som du litar på och berätta om din situation. Kanske någon annan släkting eller någon från skolhälsovården eller ungdomsmottagningen. Där kan du få stöd och hjälp i din situation och få hjälp med din ångest. Du förtjänar att må bra och känna lugn och ro i din hemsituation. Även om din mamma är tillsammans med denna mannen och väljer att fortsätta vara det så måste du tänka på din egen hälsa och ditt välbefinnande och jag tror att det vore bra för dig att få någon att prata med. 

Massa styrkehälsningar!