Hej. Jag är en tjej på 14 år som precis börjat 8:an. Jag får en känsla av att ingen i klassen gillar mig och att jag bara är i vägen. Jag har också stora komplex över hur jag låter, det känns som att jag låter så mesig när jag pratar och att jag nästan låter lite för snäll, och nästan tillgjord när jag bara är mig själv. Och när jag var mindre hade jag en väldigt ljus röst, vilket folk i skolan alltid retat mig för. Nu i måndags var det en kille som är ett år yngre än mig som härmade min röst jätte pipigt och sa ”hej jag heter Ida” och försökte håna mig och det var inte första gången heller. Jag blev så ledsen och arg så jag gick fram till honom och sa ifrån. Jag sa att ”jag låter inte alls sådär, och det e så taskigt att hålla på så. Lägg av! När jag var liten brydde jag mig inte så mycket och jag var alltid jätte självsäker och glad. Men inte nu längre. Jag har blivit så osäker och jag tror bokstavligen att ingen gillar mig, och att ingen vill vara som mig och att ingen ändå kommer vilja vara med mig. Och att den största delen är för att jag låter som jag gör. Jag vågar knappt prata med vissa längre, bara för att jag e rädd för att dem ska döma mig. Detta kanske låter jättefånigt, men mår verkligen inte bra i skolan.. Några säger att jag har en fin röst och att jag e väldgt söt, men jag har svårt att tro dem och jag blir inte glad, jag vill ju låta lite cool och normal. Är så trött på detta. Och även mina närmaste kompisar brukar härma mig ibland, och jag blir bara helt förkrossad. Är verkligen inte den jag vill vara.. Är så onöjd med mig själv. Vad ska jag göra? :( Och jag känner mig dagligen väldigt ledsen och utanför. Det är aldrig någon som kommer till mig, det är aldrig någon som gillar mig. (kanske bara i mitt huvud). Jag är alltid den som får gå fram till folk och snacka, det är alltid jag som får ta instiativet. Och jag känner nästan aldrig längre, att wow jag e så bra! Eller jag e så stolt över mig själv. Jag e så hård mot mig själv. Jag har mått dåligt i typ ett år nu, enda sedan jag börja högstadiet. Trivs inte där. Känner att ingen har någon respekt för mig. i mellanstadiet och lågstadiet hade jag masvis med kompisar och jag hade ett gott självförtroende och mitt liv var så underbart. Men jag har förlorat nästan hela det kompisgänget när jag började i 7an och eftersom att jag inte mådde så bra så slutade jag även i handbollen för att det var för jobbigt att gå dit. 4 träningar i veckan och jag kände mig ganska utanför i handbollslaget. allt känns så förstört i mitt liv! Det är inte såhär jag ska ha det! Från att ha hur många kompisar som helst och ha ett jättebra och roligt liv. Till att vara ledsen varje dag och känna sig väldigt ensam. Jag känner mig ensam trots att jag inte är det.Jag har ju två kompisar som jag hänger med hela tiden i skolan. Jag tänker så mycket och omsagt jag e inte nöjd med mitt liv och mig själv och vet inte hur jag ska göra för att bli bra igen. Jag tycker att alla andra är mycket bättre än mig själv. Vilket e så sorgligt… ALLT E KAOS! Jag har alltid varit en go och snäll och väldigt rolig tjej med mycket humor och som brukade skratta och skoja hela tiden. Men nu e jag en helt annan person. Känner inte igen mig själv. Vet knappt vem jag är…….. HUR SKA JAG GÖRA?

---

SVAR

Hej!

Tack för att du hörde av dig!

Du berättar om hur du har det i skolan, där andra härmar din röst och förlöjligar din röst. Hur ensam du känner dig fast du har två kompisar du umgås med och hur du ogillar dig själv. Du berättar även att det var en som härmade din röst och att du sa ifrån när personen gjorde så, riktigt bra gjort av dig! 

Tråkigt att höra att du ogillar dig själv så mycket. Du har den röst du har och det är inte ditt fel att din röst är som den är. Jag förstår att du mår dåligt och blir ledsen över allt detta som du upplever, men ingenting av detta är ditt fel. Det är dem som har problem, det är dem som inte accepterar dig för den du är, det är dem som behöver titta på sig själva. Du är unik, du är viktig och du ska kunna vara den du är, oavsett vad andra tycker, tänker eller säger. 

Jag är lite intresserad av att veta hur dina två kompisar reagerar när de ser och hör att andra hånar din röst. Vet dem om att du verkligen inte tycker det är roligt och att du vill få ett slut på det? Jag tycker du ska försöka ta hjälp av dem, för att bli en stark grupp och stå emot dessa hån och trakasserier. Vågar du inte säga det till dem öga mot öga, så skriv ett sms, eller ett meddelande på mail/sociala medier. Det låter ju som de inte riktigt är medvetna om hur du upplever situationen? Är de äkta kompisar, ställer dem sig på din sida och försvarar dig mot dem som håller på. 

Det du beskriver tyder på låg självkänsla och det kan man alltid träna upp. Finns massor av tips på hur man kan öka sin självkänsla. Bland annat har Mia Törnblom gjort en bra sammanfattning här. 

Du berättar att du slutade i handboll för att du kände att du var utanför. Har du testat något annat efter dess? Det är viktigt att ha en bra och rolig fritid om skolan känns tufft. Då orkar man mycket mer och känner mer motivation till att kämpa. Det finns ju massor av aktiviteter att hålla på med, eller varför inte börja i ett helt annat handbollslag? Att ha en god och bra fritid skapar också en god självkänsla. 

Har du någon vuxen i din närhet som du känner förtroende för? Att prata med någon vuxen som är i närheten av dig är viktigt. Att folk i skolan trakasserar och hånar dig är något skolan har ansvar för att stoppa, även enligt lag. Därför är det viktigt att de får veta det, så de har möjligheten att agera. Skolan ska jobba tydligt med att stoppa och förebygga kränkningar och mobbning. Vet dina föräldrar om att folk hånar och trakasserar dig? Föräldrar kan vara en riktigt bra stöttning i ett den situation du befinner dig i. 

Det är aldrig ditt fel till att din situation är som den är just nu. Det beror bara på andra som befinner sig runt omkring dig, det är dem som bär ansvaret. Var den du är, för du är unik!