Hej.
Det låter väldigt tufft för dig. Har du pratat med dem om hur du känner, att du mår psykiskt dåligt av att känna och höra deras förväntningar på dig? Ibland kan vissa föräldrars oro för sina barns framtid uttryckas i press och ilska. Det är inte bra att de gör så och inget jag ursäktar, men de kanske inte vet hur du känner. Vad tror du? Dessutom vet vi nuförtiden att människor presterar sämre under stress så det hjälper inte att pressa sina barn till resultat. Däremot kan vuxna ofta hjälpa och stötta på olika sätt. Vet du vilken hjälp du skulle behöva eller vilja ha?
Om du har pratat med dem, och det ändå inte hjälper, så skulle jag föreslå att du pratar med en lärare eller skolkurator för det är viktigt att ta hand om det här nu, innan du börjar må allt för dåligt. Om du inte vågar prata med någon i skolan så finns det ofta en ungdomsmottagning i kommunen eller i närheten och de är vana att prata om möta unga människors problem. Ofta hjälper det att prata med någon som kan vägleda en i vad man ska säga eller tänka men kanske de också rent konkret kan hjälpa dig? Din lärare kanske kan kalla in dina föräldrar till ett möte där ni går igenom hur de ska vara mot dig så att de stöttar dig istället för att göra allting svårare för dig.
Jag hoppas verkligen att du och dina föräldrar ska hitta ett sätt att prata om detta och att ni kan börja samarbeta.
ta hand om dug, Maria
Visningar : 654