Myrorna

Text från Myrorna:

Myrorna är Sveriges största

secondhandkedja för försäljning av secondhandvaror och är samtidigt störst i

vårt land när det gäller att samla in begagnade varor. Vi har 35 butiker och

sju stora sorteringsanläggningar runtom i landet. Allt som säljs i våra butiker

är gåvor från privatpersoner och företag Myrorna har de senaste åren haft en

vinst på över 40 miljoner om året som oavkortat har gått till Frälsningsarméns

sociala arbete för utsatta människor.

Varje år slänger de svenska

hushållen 70 000 ton textil i soporna och mycket av det skulle ha kunnat

återanvändas istället för att brännas upp.

Vi på Myrorna samlar in 8000 ton

kläder varje år och en stor mängd möbler och andra saker, men vi vill samla in

ännu mer. Återanvändning är ett viktigt verktyg för hållbar konsumtion. Genom

att få konsumenter att köpa second hand förlängs produktens livslängd och

belastningen på miljö och klimat minskar. Vår strävan är att inspirera

konsumenter till att köpa begagnat istället för nytt och skänka det de inte

längre behöver till oss.

Myrorna är en seriös aktör som

vill ta ansvar fullt ut – både för människa och för miljö. Den vinst vi gör är

garanterad att göra nytta via ett 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll. På så

sätt kan alla våra givare och kunder lita på att deras insatser hjälper utsatta

människor.

Myrorna vill också vara en

ansvarstagande samhällsaktör genom att erbjuda arbetsträning och praktik för de

som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har ca 400 anställda och sysselsätter

varje månad ungefär dubbelt så många genom praktikplatser,

arbetsträningsprogram eller volontärarbete. Det har vi gjort i olika

omfattningar sedan 1899.

Vad

är skillnaden mellan återvinning och återanvändning?

Återanvändning och återvinning

är två begrepp som ofta förväxlas. Återvinning innebär att avfall samlas in,

till exempel Pet-flaskor och tidningspapper, och därefter omvandlas till

material som kan användas för att tillverka nya produkter. Återanvändning

betyder att produkter samlas in, säljs och används fler gånger, till exempel

genom Myrornas second hand-butiker.

Öka återanvändningen för en bättre miljö

Produktion av nya varor kräver

stora mängder resurser som vatten, energi och metaller. Dessutom har

nyproduktionen ofta en negativ påverkan på miljön då kemikalier som används kan

spridas i närmiljön. Enligt Naturvårdsverket avger produktion av ett kilo

textil ungefär femton kilo koldioxidutsläpp. Det innebär att om du väljer att

köpa tre begagnade plagg istället för lika många nya, sparas ungefär femton kg

koldioxidutsläpp. Det kan jämföras med koldioxidutsläppet från en personbil som

kör ungefär 10 mil.

Vi agerar utifrån EU:s avfallshierarki där återanvändning alltid är att föredra

framför både återvinning och förbränning. Resursanvändningen vid återanvändning

är nästan obefintlig i jämförelse med resursanvändningen vid återvinning.

Detta är också starkt kopplat

till försäljningen på utlandsmarknaden som Myrorna bedriver. Vi följer

avfallshierarkin och säljer vidare den del av insamlade kläder och annan textil

som vi inte lyckas sälja på den svenska marknaden. Detta för att maximera

återanvändning och återvinning samt minimera det sämsta alternativet;

förbränning.

På scenen kommer du att få möta

Emma Enebog, Hållbarhetschef på Myrorna. Hon svarar bland annat på frågor om

textilkonsumtion, om återanvändning i Sverige och internationellt och kan

berätta mer om Myrornas syn på hur vi ska öka återanvändningen i Sverige.

Tips på länkar för att hitta

information:

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Textil/.

 

http://m.youtube.com/watch?v=zCRKvDyyHmI

Tips på frågor:

Varför är cirkulär ekonomi en

viktig del av vår framtid?

Varför ska vi återanvända?

Vad skulle kunna få dig att

använda mer secondhandplagg?

Varför samlar fransmännen in 50

% av all textil som köps istället för att bränna upp den och svenskarna bara 20

%?

Varför slänger svenskarna

70 000 ton textil i soporna varje år?

Hur kan våra konsumtionsmönster

förändras och bli mer hållbara?