Tre vanliga frågor om ångest

Ångest är ett ord som används i alla möjliga sammanhang nuförtiden. Men vad är egentligen ångest och finns det något sätt att bli av med den?

1. Vad är ångest?

Kanske har du någon gång känt dig illamående och lite panikslagen i en ny situation. Kanske har det känts jobbigt och stressigt, kanske har du till och med fått hjärtklappning, rodnad, svettning, spända muskler, darrningar och/eller skakningar. Kanske har känslan slagit till som ett knytnävsslag i bröstet och gjort dig alldeles vimmelkantig.

Antagligen är det ångest du har känt. Ångest kan enklast beskrivas som ett starkt obehag som märks i kroppen på många olika sätt. Egentligen är det faktiskt något bra – biologiskt sett är ångest nämligen en väldigt viktig överlevnadsfunktion, som kickar in när vi hamnar i en livsfarlig situation.

När det finns en fara i närheten skickar hjärnan ut signaler till ditt nervsystem, som släpper ut en massa extra energi och förbereder kroppen för kamp eller flykt. Om vi plötsligt skulle stå öga mot öga med ett farligt lejon på stan är det alltså ångesten som räddar oss och hjälper oss att fly eller slåss!

Här i Sverige vandrar det ju dock inte omkring särskilt många lejon på gatan (förutom ett och annat modelejon). För det mesta har vi det väldigt bra och bekvämt så panikångesten slår ofta till vid helt andra tillfällen, när det egentligen inte finns någonting att vara rädd för. Som när vi ska redovisa i skolan exempelvis.

Ångest är ett samlingsord för en massa olika former av ångest. Några exempel är social fobi, spindelfobi, paniksyndrom, tvångssyndrom, hälsoångest (som förr kallades hypokondri) och posttraumatiskt stressyndrom.

2. Har alla människor ångest?

Det korta svaret är: ja. Det finns ingen människa som inte har haft ångest någon gång och forskning visar att så många som var tredje svensk lider av panikångest. Det är helt enkelt inbyggt i oss människor att känna ångest och syftet är som sagt att öka våra överlevnadschanser. Däremot kan ångestnivåerna vara olika stora för olika människor.

Något som är väldigt vanligt är att vi får ångest när vi ska prata inför folk, exempelvis vid en muntlig redovisning i klassen. Men om du tycker att flera sociala situationer är jobbiga, som att mingla på en fest eller vara i stora folksamlingar, handlar det mer om social fobi än ångest. 

Här kan du läsa mer om om social fobi.

Forskning har visat att vissa personer har ett extra känsligt reaktionssystem som slår till i helt onödiga situationer. Det är inget konstigt att känna rädsla inför ovana situationer, men när rädslan blir så överdriven att du flyr och undviker även vardagliga “smågrejer” är det viktigt att du söker hjälp!

Ångest är i sig inget farligt, även om det kan kännas extremt obehagligt, men om du inte söker hjälp kan det bli värre och göra att du mår sämre.

Christian Dahlström, författare till boken

Panikångest & Depression, berättar här i Nyhetsmorgon om sin panikångest och om fördomarna som finns i samhället.

3. Hur blir jag av med ångesten?

Trots att det finns jättebra behandling mot ångestsyndrom är det inte så många som söker hjälp. Att besöka en kurator eller psykolog kan ju kännas som ett stort steg, och kanske till och med lite skämmigt. Men det är absolut inget som är konstigt eller onormalt – faktum är att det är väldigt vanligt att folk går i terapi under olika perioder i livet. Vissa för att bara prata av sig, andra för att övervinna sina fobier och en del för att lära sig hantera sin ångest eller ta sig ur en jobbig kris eller depression.

Forskning visar att KBT (Kognitiv beteendeterapi) funkar extremt bra mot panikångest – mellan 80 och 95 procent blir av med det efter bara 10 veckors behandling!

Även tvångstankar kan du bli av med med hjälp av KBT. Men det är lite mer svårbehandlat än exempelvis fobi för spindlar, och kräver kanske 15-20 gångers behandling (jämfört med spindelfobi där det kan räcka med bara en gång). På kort sikt kan det vara jätteobehagligt att göra sig av med tvången, men på lång sikt blir ditt liv mycket bättre och inte lika begränsat!

VISSTE DU ATT?

Flera studier visar att internetbehandling är lika effektivt som traditionell behandling när det kommer till social fobi och paniksyndrom!



Internetterapi är egentligen samma sak som att gå till en riktig terapeut, förutom att ni inte träffas fysiskt. Du läser texter, gör övningar och hemuppgifter på nätet som du sedan skickar in till din internetterapeut och får feedback.



På studie.nu kan du anmäla ditt intresse för kommande studier kring nätbehandlingar! En del måste man vara över 18 för, så läs igenom informationen noga.

BOKTIPS!

Ingen panik – Per Carlbring

För dig som lider av panikångest innebär vardagen antagligen rädsla för nya attacker och att du undviker vissa platser och situationer. I boken Ingen panik får du veta mer om vad panikångest är och boken fungerar även som självhjälp! 

Klicka här för att provläsa boken.


Panikångest och depression – Christian Dahlström

Kan man bli fri från panikångest? Varför blir man deprimerad? Hur funkar KBT-terapi? Allt det, och mycket mer, får du svar på i den nya förträffliga boken Panikångest & depression! 

Läs vår recension av boken här! 


Faktagranskning: Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet.


LÄS MER!

På Vårdguiden 1177 kan du läsa mycket mer om ångest och oro! 1177.se är en sajt av Sveriges landsting och regioner och all info är faktagranskad av experter.


Skriv en kommentar

Your email address will not be published.