Hösten 2015 och hela 2016 har nyhetsflödet präglats av flyktingkris, avbefolkning av landsbygden och växande klyftor i samhället. Vad känner egentligen Sveriges unga kring segregation och integration? Här får du svaret.
64% av Sveriges unga uppger att de känner antingen en frustration eller oro inför att forskning visar att segregationen i det svenska samhället ökar. 18% uppger att de inte bryr sig (av dessa är nästan dubbelt så många killar än tjejer). 12% anser att det är allvarligt men ser positivt på framtiden då de anser att mycket görs på området. Likt oron vid tanken på framtiden som ökar i de äldre åldersgrupperna så är frustrationen när det gäller segregationen störst i åldersgrupperna 19-21 år och 22-24 år. De yngre åldersgrupperna, 13- 15 år och 16-18 år, uppger i högre utsträckning att de inte bryr sig om detta.
I Norrbotten är det flest som känner oro inför den ökade segregationen (53%). Minst oro hittar vi Västmanland, Gotland och Blekinge, där är det inte någon som uppgett att de känner en oro inför detta. Däremot är frustrationen som störst på Gotland, hela 60% uppger att de känner frustration.
I undersökningen ställdes en fråga om man känner ett ansvar att vara med och bidra till ett integrerat samhälle. Det visade sig att mer än hälften (54%) av Sveriges unga känner att de som individer har ett ansvar att vara med och bidra till ett integrerat samhälle. Endast 16% uppger att de inte känner något ansvar.
Antalet som känner att de som individer har ett personligt ansvar ökar ju äldre de som deltagit i undersökningen blir. Bland åldersgruppen 22-24 år uppger 60% att de känner att de har ett personligt ansvar. Detta kan jämföras med den yngsta åldersgruppen, 13-15 år, där 46% känner ett personligt ansvar att bidra till ett integrerat samhälle.
Att unga anser att de har ett personligt ansvar för att skapa ett integrerat samhälle är inte detsamma som att de anser att de bär huvudansvaret. Vid frågan ”Vem bär huvudansvaret för att skapa en fungerande integration?” svarar de flesta unga att ansvaret ligger hos regeringen.
38% av de som deltagit i undersökningen anser att huvudansvaret för att skapa ett integrerat Sverige ligger hos regeringen – men det är faktiskt nästan lika många som anser att det är individen som bär huvudansvaret (35%).
Sveriges unga tror att bättre psykiskt välmående och energi är vad andra unga, som känner sig utanför samhället, behöver: 31% uppger detta som den viktigaste faktorn för att unga ska kunna integrera. Kollar man på kön så visar det sig att tjejer säger att psykiskt välmående är det viktigaste faktorn (31%) medan killar anser att den bästa lösningen är fler vänner (24%).
Oavsett om man anser att det är individens eller regeringens ansvar att skapa ett integrerat samhälle kvarstår faktum att stor del av makten, och därmed även ansvaret, ligger hos beslutsfattarna i samhället. Därför undersökte vi även vad unga efterfrågar från beslutsfattare i samhället för att skapa ett integrerat samhälle. Här kommer en lista på lösningar: