Vad är skillnaden mellan att vara deprimerad och bara allmänt deppig?

---

SVAR

Det finns framarbetade strikta psykiatriska bedömningsgrunder för en mängd olika typer och grader av depressiva tillstånd, men dom kommer jag inte att gå in på här. Istället väljer jag att besvara frågan i mera allmänna ordalag och då koncentrerar jag mig på själva upplevelsen. Gränsen mellan att vara deprimerad och allmänt deppig är mycket flytande upplevelsemässigt. På det stora hela handlar det om hur ofta nedstämdheten kommer och hur stark den är. Och hur mycket du får ta i för att komma tillbaka eller om det sker av sig själv. För erfarenheterna av att vara deprimerad och allmänt deppig blir ganska olika med tiden.

När det gäller att vara deprimerad läggs det jobbiga ofta på hög och det blir under perioder svårare och svårare att fungera i vardagen. Den svarta stämningen i ditt liv blir nästan som en naturlig del av ditt sätt att se på omvärlden. Att bryta det negativa tänkandet blir en mycket jobbig uppgift som du ofta inte klarar av oavsett hur mycket hjälp du får från kompisar, partner eller familj. Du kan alltså inte styra dig själv ut ur mörkret, utan när det kommer en förändring till det bättre sker den liksom upplevelsemässigt nästan som av sig själv. Om vi bortser ifrån svårare depressionstillstånd brukar det oftast inte vara svart hela tiden utan det pendlar lite grand.

När det gäller att känna sig allmänt deppig blir dom ”svarta hålen” man kan ramla ned i, inte lika starka och jobbiga. Den allmänna deppigheten upplevs inte direkt som ett personlighetsdrag, utan ses mer som ett övergående tillstånd där du hamnat i en mental uppförsbacke eller fått oflyt. Att bryta det här fungerar hyfsat med omgivningens stöttning, kanske inte direkt samma dag, men i alla fall efter några dagar eller någon vecka. Du kan alltså styra ut ur mörkret med lite hjälp så att den allmänna deppigheten lite i taget ger med sig. Nu ska jag också säga att allmän deppighet kan kännas mycket jobbig när den sätter in som hårdast. Men som jag sade ger den med sig lättare än när du är deprimerad.

Avslutningsvis vill jag också säga att oavsett om du är deprimerad eller bara allmänt deppig, så är det ALLTID psykologiskt nyttigt att prata om det med någon man litar på.