Jag har en nära vän/anhörig som inte verkar vilja leva längre. Vad kan jag göra?

---

SVAR

Det absolut första du ska göra är att prata med henne/honom och uttrycka din oro. Och då menar jag att du ska vara ärlig och säga att du är orolig för hon/han inte verkar vilja leva längre. Men undvik att ställa krav eller ge råd hur bra du än tycker att dom skulle vara för henne/honom, utan prata istället om din oro. Ber eller frågar däremot personen om vad du tycker hon/han ska göra, så ska du naturligtvis svara. I en sån här situation är det alltså absolut bäst om du fungerar som en medmänniska, vilken verkligen bryr sig om hur personen ifråga mår. Du bör inte tjata om det, men nämn det med jämna mellanrum och fråga om det är något du kan göra för att hjälpa till.

Ofta kan man skapa öppningar på det här enkla sättet om man klarar av att genomföra det under en längre tid. När sedan personen ifråga börjar öppna sig och berättar lite mer om hur det verkligen känns längst in, kan du å din sida börja prata lite friare. Det viktiga är att hon/han öppnar sig och pratar. Det är inte alls så viktigt vad du säger i det läget. Skulle det sedan bli problem och personen ifråga slutar att prata och mår sämre igen, får du helt enkelt börja om från början. Du har inte gjort något fel, utan sånt är vanligt och beror på att vårt psyke inte fungerar linjärt dvs att det går inte spikrakt framåt utan mer liksom tar två steg fram och ett steg bak.

Om du märker att det här inte fungerar bör du först uppmana personen att ta kontakt med ungdomsmottagningen i din kommun, eller vårdcentralen, eller barn-, och ungdomspsykiatrin eller någon annan inrättning du tror kan vara lämplig. Efter att ha gjort det här och personen mår allt sämre enligt din uppfattning (och personen inte tagit någon kontakt), får du helt enkelt själv ta kontakt med någon av inrättningarna jag räknade upp och fråga hur du ska bära dig åt för att hjälpa din nära vän/anhörig.