Mina föräldrar skall skiljas. Jag vet inte om jag riktigt har insett det än. Jag fick veta det för nån månad sen, men det känns som om det hänger utanför mig, för jag har ett skal som ingen kommer igenom. Min pappa ska snart flytta, och han tar ingen hänsyn till hur jobbigt jag känner att det är. Han pratar öppet om hur han ska möblera, vilken stor tv han beställt och hur fint det skall bli i hans nya hus. Han vill låtsas som om allt är som vanligt. Min mamma är tvärt om. Hon anstränger sig nästan för att låta så ointresserad som möjligt när han pratar. Det känns som om båda två har förvandlats till odjur. Jag känner mig inte trygg hemma längre, och när pappa flyttar vet jag inte vad som kommer att hända. Hur ska jag orka med det här? Jag klarar inte av det så länge till. Det känns som om jag har kastats in i ett rum fullt av glasskärvor.

---

SVAR

Det bästa du kan göra är att prata med dina föräldrar! Och prata med dom var för sig.
Här kommer exempel på några fraser du skulle kunna använda dig av:
 Jag är jätteledsen för att ni skiljer er…
 Jag skulle vilja veta varför ni skiljer er…
 Jag är orolig för vad som ska hända med mig när ni skiljer er…
 Det känns som att du inte bryr dig så mycket om mig just nu…
 Det känns som att jag inte har något hem längre…
 Jag tänker nästan inte på någonting annat än att ni ska skiljas och det är jättejobbigt…
Till sist vill jag säga att du sannolikt inte behöver vara rädd för att någon av dom ska bli arg på dig för att du pratar om något av det jag rått dig till att säga. Tänk bara på att du inte ska prata med mamma om pappa när du pratar med henne, utan bara om hur du själv känner det. Och så tvärtom att du inte pratar om mamma när du pratar med pappa, utan bara tala om hur du själv mår dåligt i allt som har med skilsmässan att göra.