Jag tror inte att jag är överviktig eller så, utan jag har faktiskt gått ner en del. Eller rättare sagt, jag tränade ner en del, en storlek i kläder, från M till nästan S på överkroppen & från L till nästan M på underkroppen. Stör mig på att det är olika. Men jag känner mig inte nöjd ändå. Detta tog iofs ganska så lång tid, nästan 4 månader av konstant träning hemma (hade inte råd med gym & kändes bättre för självdisciplinen) samt en nerdragning på mat. Trots detta är jag inte nöjd. Ett tag kände jag mig kantig, det gick jag upp, sen fick jag medicin som hotade min vikt, då fick jag ångest (var redan sjukskriven för ångest, så det var dumma anti-depressiva jag fick). Vet inte riktigt vad som är mitt problem, men jag är ung 166 cm lång och väger drygt 64 kg. Har mkt muskler nu, men det är allt dolt under fett =(. Hur ska jag få bort detta fett så musklerna syns mer? Kan inte springa, än, eftersom jag skadade mig i början på året & fick 2 sprickor i foten. Har gjort sit-ups, puch-ups, armhävningar, stretch-övningar & alltid använt min egen kropp som motvikt. Hur ska jag få bort det sista? Eller bör jag försöka acceptera vad jag åstadkommit? Bör väl tillägga att jag har en konstig relation till mat, ena stunden kan jag frossa ett par dagar, sen får jag otrolig ångest & mår dåligt för detta vilket resulterar i att jag svälter mig i flera veckor istället… då jag tyvärr ofta väljer onyttiga saker som snacks framför "vanlig" mat. Detta har pågått sen gymnasiet (är 22). Känner mig lite lessen för att när jag var yngre, var jag naturligt smal, sen gick jag upp 10 kg en sommar när jag var 16 pga nedstämndhet. Har fått för mig att man är snyggare smal, men det är svårt att ignorera samhällets kroppsidéer. Vill absolut inte vara modell-smal, vill ha en liten put-mage & figur, men vill också känna mig nöjd med hur jag ser ut. Är avundsjuk på kompisar som ser bättre ut än mig. Antar att jag redan vet svaret va?

SVAR

Ja, vi bör dricka två koppar kaffe varje dag.

#arbete #Facket #Intervju #mens #söka jobb