Jag är en tjej på 17 år och det händer ibland (flera gånger/vecka) att jag stoppar i mig enorma mängder choklad, glass, pasta… vad som hellst egentligen (ca.1000-2000 cal/gång). Efteråt börjar samvetet banka på o jag vill kräkas, men oftast kräks jag upp betydligt mycket mindre än vad jag stoppat i mig. Nu är jag otroligt rädd för att bli fet. Jag känner mig redan fet. Men jag tror inte att jag är har bulmi för de jag håller på med är inte som om jag skulle känna att jag MÅSTE göra det… Det har blivit mera som en vana, en rolig hobby. Eftersom ja inte kan spy upp allt får jag ännu större skuldkänslor o då brukar ja ta rakhyveln eller kniven till tröst. Hur har det blivit såhär? Var gick det fel? Måste det ha hänt något traumatiskt i ens liv för att skära sig själv eller ha ätstörningar? mina föräldrar är gifta, jag har vänner jag trivs med och en mysig kille. Jag är i överlag nöjd med mitt utseende och mig själv, jag är bra i skolan o allt det där… Sen undrar jag ännu hur länge man måste vara utan att spy efter att man ätit p-piller för att pillren skall behålla sin verkan?

---

SVAR

Jag tycker att du ska glömma det där med om du har Bulimi eller inte. Kan vi vara överens om att du har problem med vad du proppar i dig med jämna mellanrum, punkt slut?! Okay, då går vi vidare. Du beskriver dina besvär som en vana eller rolig hobby. Om du anser dina besvär med käket och att du skär dig själv, vara en rolig hobby, har du nog lite sjuk humor..!!! Och humor har jag aldrig varit med om att man kan förändra genom någon enda typ av behandling. Men.., vanor kan man däremot förändra ifall man är beredd att satsa. Har man som du, vänner man trivs med och en mysig kille, skulle jag råda dig att du börjar med att berätta om dina ”vanor” för någon eller några vänner du litar på, samt din kille. Och då menar jag att du ska berätta både om vad du stoppar i dig och vad du har rakhyveln och kniven till. Klarar du av detta och dom fixar att prata med dig om det här, vill jag att du fortsätter med att proppa i dig när du har sällskap av någon av dom.., OCH att du också tar fram rakhyveln och kniven för att trösta dig med när du har sällskap. Detta är ett mycket tufft sätt att få ordning på såna problem som du har, men så här kan du klara av det utan att blanda in någon utomstående. Förklaringen till att det fungerar så bra, är att såna problem som du har bygger på att man nästan alltid sysslar med sin dåliga vana i hemlighet. Och när den blir synlig för vänner och pojkvän är den inte hemlig längre. Istället kommer dina problem att bli det stora samtalsämnet där dom vill hjälpa dig. Dina problem förlorar mycket av sin psykologiska styrka och makt över dig eftersom dom från börjar varit din lilla privata hemlighet. Skulle det nu vara så att dina vänner och kille kanske inte pallar trycket och klarar av att prata med dig om det, eller att du helt enkelt inte orkar med att dela med dig av din hemlighet, återstår inget annat än att du får ta hjälp av någon utomstående och ge dig iväg till närmaste ungdomsmottagning där dom antingen hjälper dig själva eller att dom hjälper dig till någon som kan. Vad vi då pratar om är en samtalskontakt där du berättar om dina problem som du har gjort här. Och vare sig du pratar med vänner eller pojkvän eller någon som arbetar med såna här problem, är det en enda sak som gäller; och det är hundraprocentig ärlighet..! Avslutningsvis skulle jag också vilja tala om för dig att man inte behöver ha varit med om något traumatiskt för att hamna där du har hamnat, och att dina problem med största sannolikhet kommer att bli värre och värre med tiden, så sätt igång och gör någonting åt din situation.
Din fråga om p-piller vidarebefordrar jag till vår barnmorska.