När jag och mina föräldrar va på semester hos mina morföräldrar i Skåne, då va jag med min kusin…hennes kompis var dära, vi kan kalla henne för X…Vi började prata, vi blev väldigt bra kompisar, sen så inledde vi ett förhållande, mitt första med en tjej…efter detta så har jag haft killar, men jag tittar väldigt ofta på tjejer, å drömer om dom…hur ska jag tala om för mina föräldrar att jag är Bisexuell?! Jag vill att min mamma iaf ska veta, pappa skulle bli tokig…Mina vänner vet att jag e Bi…vad ska jag säga?!

---

SVAR

Min första fråga til dig är: Vet du att du är bisexuell?
Jag vet ju inte hur gammal du är, men det är ju ganska vanligt att man har sexuella relationer med personer av samma kön när man är ung, utan att man för den skull är varken homosexuell eller bisexuell. Det har att göra med att man i en viss ålder håller på att utforska sin egen kropp och sexualiteten, och då är det som sagt väldigt vanligt att man gör det tillsammans med personer av båda könen. Men man behöver som sagt inte vara varken bisexuell eller homosexuell för det. Du har haft ett förhållande med en tjej och du kanske idag redan vet att du är fortsatt intresserad av sexuella aktiviteter med personer av båda könen. Men att vara bisexuell handlar inte bara om att ha sex med personer av båda könen, utan det handlar också om ifall man kan tänka sig att ha mer omfattande relationer med personer av båda könen. Det vill säga, blir du kär i personer av båda könen, kan du tänka dig att bli ihop med personer av båda könen, kan du tänka dig att leva tillsammans med personer av båda könen. Det finns fler frågeställningar som kan ge dig svar på frågan om bisexualitet, men du förstår nog vad jag menar.
Anledning till att jag tar upp detta med om hur säker du är på att du är bisexuell, har att göra med din fråga kring hur du skall prata med dina föräldrar. För dom flesta är det komplicerat att både bestämma sig för att berätta för föräldrarna, och sedan verkligen göra det också.
Tyvärr är det ju inte så att alla föräldrar tar emot ett sådant här besked med det lugn och förstånd man skulle önska, och det kan ju självklart bli väldigt jobbigt för den som berättar. Du har ju redan nu en aning om att din pappa skulle bli tokig, men att din mamma sannolikt skulle ha lite lättare att acceptera det hela. Men det är ju inte helt okomplicerat att du och din mamma delar din hemlighet och att hon och du inte kan berätta för din pappa om en sådan här viktig sak. Så just för att det ofta är ganska komplicerat så tycker jag att du skall känna dig säker när det gäller din bisexualitet så du inte utsätter dig för den här eventuellt ganska jobbiga processen i onödan. Det är ju egentligen inte klokt att det skall vara så här, för i princip borde du kunna berätta att du känner så här nu, och även kunna ändra dig om det skulle visa sig att du är hetero-, eller homosexuell längre fram. Men verkligheten är ju inte alltid som man önskar, varför jag kan tycka att du skall fundera igenom det hela ordentligt innan du berättar.
Men om det nu är så att du är säker på din sexualitet och verkligen vill berätta, så finns det några allmäna saker du kan tänka på. Se till att din mamma och du kan sitta ifred utan risk för att någon annan skall storma in. Se också till att din mamma är koncentrerad på ert samtal och inte håller på med annat under tiden. Du kan därför säga till henne att du har något viktigt att berätta om, att du vill att hon koncentrerar sig på vad du har att säga, och att hon låter dig prata färdigt innan hon bryter in. Jag tycker generellt också att det är bra att förbereda personen man ska berätta för att man kommer att berätta något som personen kanske kommer tycka är jobbigt, och även säga att man själv är orolig för att berätta. För om du börjar med att berätta för din mamma att du tror att hon skall reagera negativt på det du har att säga, att du är rädd för vad hon kommer att tycka, och att det här är något som du verkligen dragit dig för att berätta, så blir hon liksom beredd på dom känslor som kanske kommer när du berättar, samtidigt som hon blir medveten om att du är väldigt orolig och sårbar just nu, vilket kan göra att hon tänker efter lite mer innan hon pratar och inte bara reagerar utan att tänka, som man kan göra när man får höra något man tycker är jobbigt utan att vara förberedd.
Men sedan när du väl förberett henne så får du använda dina egna ord för att beskriva hur du känner och varför du tycker det är viktigt för henne att veta.
Det här är lite allmänna råd för hur man kan göra när man skall berätta något som man tror kommer att påverka någon annan negativt, och det är det jag kan hjälpa dig med så här brevledes. Men du skall veta att RFSL (riksförbundet för sexuellt likaberättigande) på vissa orter har grupper för ungdomar som är bi-, och homosexuella där man pratar om just sådana här saker, och där man också kan stötta och tipsa varandra när det handlar om att tex berätta för föräldrar. Gå in på deras hemsida och se vad dom har för aktiviteter i din kommun (www.rfsl.se).
Och som sagt, tänk igenom hur pass säker du känner dig i din sexualitet och fundera även över hur du tror det blir ifall din mamma skulle reagera väldigt negativt. Har du någon som kan stötta dig då? För jag tror att det är väldigt viktigt att ha någon som vet om att man tänker berätta för föräldrarna och som är beredd att stötta och hjälpa ifall reaktionen inte skulle bli den man önskar.