hejsan. jag är en tjej på snart 17 år och jag tror att jag har anorexia eller håller på att få det iaf. jag äter två gånger om dagen bara, ena gången en macka och ett glas mjök andra gången lite middag som mamma lagar. jag äter ytterst lite. dricker aldrig läsk, dricker alltid vatten och äter lite godis. om jag är med kompisar äter jag mer och samma som dom, jag inte att dom ska få reda på det. jag är 162 cm lång och väger 40 kg, kan tänka mig att jag väger ganska lite. men ändå är jag tjock iaf i mina ögon. jag gråter när jag ser mig själv i speglen, jag hatar att se min kropp. jag fasar för att åka till stranden nu när det är sommar. fettet hänger ut över bikinin. det ser hemskt ut. mina kroppsproportiner ser helt fel ut. ser verkligen jättekonstigt ut, jag skämms så mycket. jag vill inte söka hjälp, jag vill klara ut detta själv, vill inte att någon ska få reda på det.

---

SVAR

Jag kan inte säga om du har anorexia eller inte för det är väldigt vanskligt att ställa några diagnoser utan att ha träffat personen ifråga.
Men oavsett diagnos så är ditt förhållande till mat och din kropp inte riktigt sund för dig själv.
Du säger att du vill klara ut detta själv och att du inte vill att någon skall få reda på det. Och just detta är oftast en av dom största svårigheterna när det gäller problem med mat och kroppsuppfattning, nämligen att personen inte vill att någon skall veta. Men när man går där i sin lilla hemliga värld och smusslar med sin mat och tycker att man själv är fet oavsett hur lite man väger, så finns det ingen som någonsin säger emot en ifall det inte finns någon som vet vad man håller på med. Problem med mat och kroppsuppfattningen innebär just att man SJÄLV har en lite vriden uppfattning om hur man ska äta och vad att vara fet innebär, varför du kanske förstår att det i princip är omöjligt att bli bättre om man själv är den enda som vet, och det inte finns någon som kan komma med andra infallsvinklar och säga emot en när man tycker man är fet fastän vikten bara går neråt.
Så vill du bli bättre utan att blanda in någon vuxen professionell, så är mitt råd att du berättar för någon som står dig nära och att ni två tillsammans diskuterar om hon/han kan hjälpa till att hålla koll på dig och säga stopp när hon/han tycker du går ner i vikt. Klarar du detta så har du en god chans att fixa dom här problemen på egen hand tillsammans med en vän. Men fixar du inte att berätta så är det en tydlig signal om att du inte ror detta iland själv, varför jag råder dig att istället ta kontakt med kuratorn på din närmaste Ungdomsmottagning. Nu vet jag att detta förmodligen är ännu svårare att göra än att berätta för en vän, varför chansen är stor att du inte gör detta. Varken jag eller någon annan kan tvinga dig, utan det är faktiskt upp till dig själv, det är din kropp och ditt liv, och jag kan bara hoppas att du är tillräckligt rädd om båda.