Hej! Jag har en killkompis – som är världens gulligaste.(23 år) Vi pratar om allt.Men ibland blir jag så trött på honom! Han har jämt problem med tjejer!! Alltså, han har inte direkt svårt att få tjejer. Och en hel del har blivit förälskade i honom. Men inte han i dem. HAN blir ALLTID förälskad i just den tjejen (oftast vacker och YNGRE än honom runt 17 år) som efter ett par dejter INTE vill fortsätta träffa honom. SÅ har det varit flera gånger. Och sedan är han fixerad vid detta i MÅNADER – en gång ett helt år. Han ser varje litet ögonkast, eller varje liten handling från henne som ett gensvar. Och så fortsätter han att hoppas och uppvakta. Han förnedrar sig tycker jag. VI har pratat jättemycket om det här. VARFÖR blir det ALLTID så här?? Jag kan tillägga att han haft en svår barndom, med misshandel och annat. Han behöver verkligen kärlek. Men dom tjejer som vill ge honom det – vill han inte ha!!?? Jag orkar snart inte se det här. Ibland tycker jag synd om honom. Ibland tycker jag bara att han är självupptagen och fånig!

---

SVAR

Visst är det ofta så som du är inne på, att när man haft svåra upplevelser när det gäller mänskliga relationer som liten, så får man oftast problem i vuxen ålder när man själv ska skapa både vänskaps-, och kärleksrelationer. Jag kan självklart inte säga exakt varför din kompis beter sig och känner som han gör, eftersom jag vet för lite om honom, men det är inte ovanligt att personer som av olika skäl inte kunnat känna sig älskade som små, inte kunnat lita på dom närstående, och kännt otrygghet, får problem när dom själva skall ha ett kärleksliv, och gång på gång upprepar samma till synes destruktiva mönster. Att man upprepar samma sak, vilket du beskriver att han gör, beror på att psyket i princip styr oss att hamna i situationer som på ett eller annat sätt är problematiska för oss. Detta är inte destruktivt i sig utan innebär istället att man gång på gång försätter sig i en situation där man har en möjlighet att ta itu med det som är svårt och konfliktfyllt för en. Men det kan ta många upprepningar innan man har utvecklats tillräckligt för att liksom lösa den inre konflikt som orsakar hela beteendet. Och ibland kan man behöva hjälp av professionella för att kunna se mönstret och hitta vägar för att komma vidare, det är nämligen lätt att fastna.

För att konkretisera vad jag menar kommer jag använda det du skrivit om din kompis. Jag vill dock poängtera att detta inte behöver stämma på honom, utan mer är ett exempel på hur psyket kan fungera, vilket kan ge dig en viss förståelse för den här typen av problematik.
I din kompis fall kan det tex vara så att han har en längtan efter att bli älskad, men att han parallellt är rädd för kärleken beroende på att han har dåliga erfarenheter av så kallade kärleksrelationer tidigare. Om det nu tex var någon av hans föräldrar som misshandlade honom så har han fått uppleva en relation där närhet och kärlek förknippats med våld och svek. Och därför är det inte ologiskt på något sätt att han liksom alla andra längtar efter kärlek men samtidigt är rädd för den pga sina erfarenheter. Detta är vad jag menar med att man har en inre konflikt, dvs en längtan parallellt med en rädsla för det man längtar efter. Din kompis psyke försöker normalt sett lösa denna konflikt för så fungerar vi människor. Han försätter sig därför sannolikt omedvetet i situationer där den här konflikten spelas upp gång på gång, för att han själv liksom skall få chans att träna i situationen och förhoppningsvis till sist lösa den.
Vad gör han då?
Jo, han ser till att bli förälskad i tjejer som efter ett tag sviker honom och som vägrar att ge honom kärlek. Han börjar dejta dom och känner då den här längtan som han har efter kärlek. Men eftersom han är rädd för kärlek och i sitt psyke vet att kärlek är lika med svek så fastnar han för tjejer som garanterat kommer att svika honom, och som får honom att komma i kontakt med sina upplevelser av svek och besvikelse i nära relationer.
Varför då kan man undra?
Jo, för om han genom sin uppvaktning och sitt sätt, lyckas få den här tjejen som sviker honom att ändå ge honom kärlek så har han liksom tagit den här omöjliga situationen och vänt den till sin fördel. Han har betvingat sveket och lyckats få kärleken i stället, och på det sättet försöker han hela sig själv. Och ursprunget till det hela är ett barns önskan att med egen kraft kunna betvinga svek från nära personer som föräldrar tex, och kunna få deras gränslösa kärlek. Och barn tänker som så; att om jag bara är lite snällare, tystare, lydigare, sötare, duktigare osv så kommer mamma och pappa sluta att vara dumma och bara älska mig istället. Barn tror nämligen nästan alltid att det är deras fel att mamma och pappa är dumma mot dom, och försöker därför betvinga det hela genom att bete sig på ett speciellt sätt. Ett sådant beteende kan sedan upprepas i liknande situationer som vuxen, där andra kan tycka att personen ifråga förnedrar sig, blir utnyttjad eller något annat. Men det ser inte personen själv eftersom han/hon är fullt upptagen med att försöka bete sig på ett sätt som han/hon en gång trodde skulle betvinga det som plågade honom/henne.

Detta kanske är tämligen komplicerade tankar och kanske inte helt lätta att förstå, men jag har försökt ge en bild över hur människans psyke kan fungera i situationer där det har uppstått inre konflikter och hur vi försöker lösa dessa genom att upprepa mönster gång på gång tills vi hittar en lösning. Detta är inget sjukt eller onormalt, utan en positiv drivkraft som människan har, även om det ibland gör att hon utsätter sig för destruktiva situationer vid upprepade tillfällen. Jag vill starkt betona att din kompis fått tjäna som exempel i den här beskrivningen. Men som jag sade tidigare så kan inte jag säga exakt varför han beter sig som han gör då jag vet för lite om honom, utan det här som jag har skrivit är ingen sanning om honom då han kan ha helt andra känslor som driver honom, men det är som sagt ett försök att ge dig en viss insikt i vilken typ av drivkraft som KAN finnas bakom ett sådant här beteende.

Men oavsett om detta stämmer på din kompis eller inte, så tycker jag att du ska råda din kompis att gå till en psykolog och tillsammans med denna försöka reda ut vad det är som är drivkraften för hans beteende, och hur han ska kunna lösa den inre konflikt som finns i honom utan att fastna eller behöva utsätta sig för situationer som i längden får honom att må dåligt.Jag tror att han skulle kunna få en rejäl knuff framåt om han gjorde det och tog chansen att lösa det som gör att han söker sig till den omöjliga kärleken, istället för att söka den där den finns.