Hej……ja e en tjej på 14 år.ja har två brosrsor som e 19 o 22 år och han som då är 22 när för typ nårra månader så börja han o tafsa på mej o fingerpulla mej ja kunde inte säga i mot för ja va stel av skräck. Varje gång vi e ensamma så e ja ass rädd…va ska ja göra? PS:ja har inte hafft min mens på 2 månader va ska ja göra e de farligt??

---

SVAR

Din bror har begått ett övergrepp mot dig som du måste få hjälp att få stopp på. Det oerhört allvarligt när syskon eller föräldrar utsätter någon i familjen för sexuella övergrepp eftersom den som blir utsatt blir kränkt på ett av dom värsta sätten, vilket brukar leda till att man mår psyskiskt dåligt.
Därför är det viktigt att du får hjälp, både att få stopp på det hela, men också för att du själv skall orka med att hantera det du blivit utsatt för.

Jag vet inte vilken relation du har till dina föräldrar, och det kan självklart vara oerhört jobbigt att säga en sådan här sak till dem, men om du känner att ni har en bra relation tycker jag i första hand att du skall säga till någon, eller båda, så att dom kan hjälpa dig.
Men som jag sade, så är det inte alltid man har en så bra relation med sina föräldrar, och det är inte alltid heller som föräldrarna har förmåga att klara av en sådan här situation och ge tillräckligt med hjälp och stöd till den som blivit utsatt. Om det är så i din familj, tycker jag att du istället skall gå till skolsköterskan eller skolkuratorn och prata om detta. Dom vet vad som måste göras i en sådan här situation och kan dessutom ge dig stöd och hjälp. Du ska ju tex definitivt slippa vara ensam med din bror något mer.
Jag förstår om det kan kännas jobbigt att berätta då det ofta får konsekvenser tex i form av en polisanmälan. Men detta kan du diskutera med skolsköterskan eller kuratorn så du får hjälp med att hantera hela den biten. Men din bror har begått ett brott, och ett väldigt allvarligt sådant också. Och i den här frågan handlar det om ifall du skall fortsätta att gå och vara rädd, och kanske bli utsatt för fortsatta övergrepp, eller om du ska få hjälp att få stopp på det så du kan ta dig ur det här och få en chans att bearbeta vad du varit med om. Så även om det känns jobbigt och svårt, hoppas jag att du finner modet att gå och berätta för någon av dom jag räknade upp. Du kan även vända dig till kuratorn på närmaste Ungdomsmottaging och få samma hjälp där. Det viktiga är att någon vuxen som kan hjälpa dig på hemmaplan får veta.