Mitt råd till dig är att du berättar det för honom. Jag vet att många som skär sig själva känner skam precis som du, men ingen psykolog skulle se ner på dig, eller på annat sätt skuldbelägga dig för detta om du berättade. Psykologer har kunskap om varför personer skär sig, och vet att man gör det för att man känner att man måste, och för att döva en annan inre psykisk smärta/ångest som känns värre än den som man tillfogar sig själv.
Det som kommer att hända när du berättar är förmodligen att du först kommer känna dig rädd och nervös inför vad han skall tycka om det du berättar, men sedan kommer du sannolikt att känna dig lättad av att kunna dela detta med någon när du märker att han inte dömer dig, utan istället förstår hur det kan vara att må så dåligt, varför du slipper gå runt och bära på den här hemligheten ensam. Det är precis det här man skall ha sin psykolog till, så var inte rädd för att berätta. Men behöver du hjälp av honom för att våga berätta så säg till honom att du har något att berätta som du inte sagt, och som du skäms mycket över. På det sättet ger du honom en chans att hjälpa dig att berätta i din egen takt.