Det kollektivt omedvetna

Min ambition är att med den här uppsatsen ge en enkel förklaring till grunderna av Jungs teorier om ett ”kollektivt omedvetet”, vad det innebär och vad det har för funktion inom psykologin. Jag kommer till exempel inte gå djupare in på enskilda arketypers roller, o.s.v. Innan jag började med arbetet hade jag inga som helst kunskaper inom ämnet, den enda erfarenhet jag hade var att ett band jag tycker om har en fanclub som heter just ”The Collective Unconscious”.
Jung har själv sagt att ingen av hans teorier har blivit så fatalt missuppfattad som just den om ett kollektivt omedvetet, jag hoppas dock att jag fått en något sånär rätsida på det hela. Han var även noga med att teorin inte på något sätt är varken filosofisk eller spekulativ.

Vi ska inleda med att kortfattat ta reda på vem denne Jung var.
Carl Gustav Jung föddes och växte upp i Schweiz i 1800talets slutskede, efter att ha studerat medicin och arbetat på bland annat ett mentalsjukhus specialiserat på schizofreni mötte han Sigmund Freud, ett annat av psykologins stora namn, i Wien 1907. Jung brukar beskrivas som Freuds främste ”lärling” eller medarbetare, och baserade sina teorier på den grund mentorn lagt. Men i många viktiga frågor var de oense, Jung accepterade till exempel aldrig Freuds teori om att sexualiteten ensam skulle vara det omedvetnas främsta drivkraft, Freud accepterade å sin sida aldrig Jungs psykologiska teser om religion, alkemi och astronomi. Jungs teorier räknas till den humanistiska skolan, och han var även en begåvad konstnär och författare.

Det personligt omedvetna, som fick en helt ny innebörd när det lyftes fram av Freud i hans verk ”Drömtydning” från 1900, är till större delen baserat på händelser som den enskilda individen en gång upplevt, för att sedan glömma bort eller förtränga. Det kollektivt omedvetna är tvärtom baserat på intryck och händelser som inte har upplevts av den enskilda individen, och därför aldrig varit medvetna. Det är genom det genetiska arvet från våra förfäder vi får det kollektivt omedvetna, som är våra animaliska instinkter. Dessa instinkter är helt opersonliga och istället gemensamma för alla människor världen över, oavsett kulturella och biologiska differenser. Det finns alltså ingen som helst personlig del av det kollektivt omedvetna, enskilda händelser som drabbat till exempel din farfars far har ingen relevans i det stora sammanhanget och är att betrakta som ”en droppe i havet”. Det kollektivt omedvetna utgörs som sagt istället av våra animaliska instinkter och de erfarenheter som människosläktet samlat på sig under många tusen år. Jung kallade dessa instinkter, eller kanske snarare de mönster för hur vi beter oss som instinkter skapar, för ”arketyper”.
”Arche” är grekiska för början, grund eller orsak, och ”typos” för mönster, därav archetypos och därav arketyp. Ordet myntades redan i det hellenistiska grekland av filosofen Philo Judaeus som beskrev ”gudabilden” i människan, Imago Dei, och betyder idag något i stil med urtyp eller förebild.
Det totala antalet arketyper är i princip obegränsat, det finns lika många potentiella arketyper som det finns potentiella situationer i livet. När en situation som överensstämmer med en viss arketyp infaller ”aktiveras” arketypen i fråga och tar över individens hela sätt att agera, logik och egen vilja till trotts. Om inte så skapar arketypen en konflikt mellan det omedvetna och Jaget, en neuros, som i bästa fall mynnar ut i en personlighetsförändring.

Exempel på typiska beteenden som influerats av arketyper är överlevnadsinstinkter, den mänskliga fascinationen av och viljan att vara nära vatten, och kärleken från ett barn till modern. Det sistnämnda scenariot är ett mycket bra exempel på en typisk neuros, då individen kan uppleva att hon både tycker illa om sin mor som person men samtidigt älskar henne just för att hon är hennes mor.
Andra situationer som visar på arketypiska influenser till exempel är moderns försvar av det hotade barnet. Det finns många exempel på mödrar som handlat helt utan att tänka när deras barn varit i fara, och efteråt beskrivit sitt agerande med att de själva inte var medvetna om vad som hände utan styrdes av en högre makt som till exempel Gud.
När man har att göra med arketyper är dock något som för det mesta är mer eller mindre oklart, vad som genom studier i en persons omedvetna lätt kan se ut som spår av reaktioner framkallade av just arketyper kan istället vara utbildning som till exempel studier i språk eller historia. Att man inte har med Kryptomnesi, alltså glömda minnen i det personligt omedvetna, att göra ska även konstateras, något som kan vara i princip omöjligt i vissa fall.

För att mycket kortfattat summera går teorin ut på att vår fantasi, våra tankar, vår hela uppfattningsförmåga och vårat sätt att agera influeras starkt av dessa universella arketyper, som utgör en del av psyket som kan kallas för det kollektivt omedvetna.
En fråga som tidigt slog mig var hur detta kollektivt omedvetna skiljer sig från det freudianska ”Detet”. Detet står som bekant även det för animaliska instinkter och drifter som är mer eller mindre gemensamma för alla individer. Min slutsats är att Detet innefattar de drifter vi har som levande organismer, inte de som är typiska för just arten människa. Föda, sömn, trygghet, behaglig värme och sexuell stimulans är knappast nedärvda erfarenheter utan snarare behov som de allra flesta levande varelser har. För den som kan sin Freud är det här förstås självklart, men eftersom jag själv gjort misstaget att blanda ihop de båda begreppen kände jag att ett förtydligande skulle vara på sin plats.

Det här är en ganska ytlig tolkning eller förklaring till en väldigt djup teori, Jung gör många paralleller till religiösa texter och annat som beskriver ”överjordiska” fenomen, i vilka fall det inte är helt lätt att förstå vad han egentligen menar.
Ibland när jag läser hans texter funderar jag över om han ens själv vet riktigt vad han pratar om. Ena stunden är han bergsäker på sina teorier som absolut inte är spekulativa eller på något sätt filosofiska, andra är han betydligt mer osäker och säger saker som att om denna typ av omedvetenhet existerar så måste vetenskapen erkänna fenomenet.
Det jag däremot har lyckats ta in och känner mig säker på tycker jag dock låter mycket rimligt. Människan är ett djur, och självklart har vi animaliska instinkter. Att vi ärver erfarenheter från våra förfäder låter även det rent av logiskt, vi ärver ju våra fysiska förutsättningar, varför inte även våra mentala?
Men på vilken nivå är egentligen ett kollektivt omedvetet just kollektivt i en så spridd värld som den vi lever i? Jung hävdade som sagt bestämt att det inte finns någon som helst personlig del av det kollektivt omedvetna, utan att det är ett universellt fenomen som är 100 % identiskt hos alla individer.

Men är det ens säkert att vi alla kommer från samma ”stam” eller ”urfolk”, kan inte olika typer av människor har uppstått på olika platser av Jorden, och om så är fallet, skulle vårat kollektivt omedvetna verkligen vara identiskt?
Intressant vore om man genom undersökningar kunde ta reda på dels om ett omedvetet av den här typen över huvud taget existerar, och i så fall om det är lika för en person som vuxit upp och som har förfäder som alla härstammar från till exempel Sydostasien, och att sedan jämföra med en europé eller afrikan med liknande bakgrundshistorik.
Jungs teser går ju i och för sig ut på att det här inte är något som förändras i en handvändning utan något som tar många tusen år, så en sådan kartläggning av en persons bakgrund vore i praktiken omöjlig.
Det Jung då menar är att vi alla på någon nivå är besläktade, men frågan är om så är fallet. Alternativt menar han även att människan utvecklats så lika och att varje folkslag under dessa miljoner år för eller senare skulle råkat ut för ungefär samma saker och samlat på sig åtminstone liknande erfarenheter, eftersom vi trotts altt utvecklades till samma art.