någonister blir någotonerade

Det hela började med att en kompis sa till mig: "Varför raggar du inte på krogen?"

Jag svarade: "Till krogen går man inte för att hitta sin "någon" man går dit för att hitta "något".

Det är ju inte så att man har den bästa förmåga att tänka klart och logiskt när man har hävt en fyra-sexton öl.
Och jag HAR provat det. Jag har kommit hem med en massa någonar bara för att vakna upp dagen efter och upptäcka att jag är en något för dem och de tillika för mig.

Det är aldrig en skön känsla att ha blivit någotonerad över en natt. Men frågan är huruvida man överhuvudtaget kan finna sin någon på en plats där bara människor som egentligen bara vill hitta en massa någotar att dra över.

Jag som troende någonist söker min någon samtidigt som de enda som jag lyckas få kontakt med är någotonister som bara är ute efter någotar.
Vart kan jag finna min någon då? Bussen? Skolan? Jobbet? är det ute att vara någonist?

Men jag vill inte ge upp min blinda tro på att finna någon även om det innebär att jag blir någotonerad om och om igen.

Och tänk den fasa det skulle vara att ge upp och bli någotonist bara för att dagen efter bli någonerad av en underbar person? Nej jag lider hellre som ensam någonist och vandrar den karga jorden i jakt på min alldeles egna och speciella någon.

Ordlista;
någon = en speciell person
något = en person vilken som
Någonar = plural av någon
Någotar= plural av något
Någotonerad = degraderad från någon till något
Någonerad= uppgraderad från något eller någon (upphöjd till den rätta/e)
Någotonist = person som enbart söker efter någotar
Någonist = naiva satar som önskar att man kan hitta och få bli en någon