Filmer du bör se #6: Sjöfartsnytt

Förtvivlade ögon under vattnet, hjälplösa ryckningar i kroppen i ett försök att komma upp till ytan. Hade Qyoule en ondskefull pappa som nästintill försökte dränka sin son? Eller finns drunkningsscenerna, som upprepas under filmens gång, till för att tala om hur Qyoule sakta kvävs av livet? Jag vet inte riktigt, men vad jag säkert vet är att den svenska Hollywood-regissören Lasse Hallström har lyckats – igen! En harmonisk film om stora sorger, och plötsligt är jag övertygad om att livet inte alltid är så grått som man tror.

Mr Qyoule (Kevin Spacey) har inte fått ett ligg på länge och är öppen för förslag – lite väl öppen kanske … Petal heter hon, kvinnan han spontangifte sig med och som så småningom födde deras dotter. Dock är det antagligen inte tillåtet att kalla Petal mamma, då hon efter sju år av otrogenhet och respektlöshet gentemot familjen säljer dottern som slav.




Elaka Petal omkommer snart i en bilolycka och Qyoules faster tar med sig honom och hans funna dotter till det kalla New Foundland. De försöker göra sig hemmastadda trots den annorlunda omgivningen, men lyckas inte helt. Lyckligtvis stannar Qyoules problem upp när han hittar en luftficka mitt i livet – kärleken. Den är långt ifrån rosenröd, men det är ändå allt som behövs för att han inte ska kvävas helt.

Magnifika skådespelare och skickliga kameramän gör att filmen får ett skönt flyt. Självklart är den inte lika lättförståelig som Pippi Långstrump på de sju haven, och jag förstod den inte helt i början, men för var gång jag ser den blir den bara bättre. Dock har jag inget att jämföra filmen med då den skiljer sig med jättekliv från andra dramafilmer. Handlingen är speciell, precis som karaktärerna, havsmiljön och kulturen.

Trots lyckan som strömmar emellanåt är det dova färger filmen igenom. I stort handlar Sjöfartsnytt om kärlek, nedstämdhet, att misslyckas och att falla, men framför allt om att orka ställa sig upp på egna ben igen.

Kolla på Sjöfartsnytt och låt humöret få åka en sväng i bergochdalbanan. För tårar, uppgivenhet och värme är nog ingen ovanlighet under filmens gång.