Program att spy över

Jag kan tänka mig (och hoppas) att jag inte är ensam i mitt hat. Jag hatar dem mer än Anna Skipper hatar chokladpudding. Jag hatar dem av hela mitt hjärta. Men så kommer det vissa dagar, då jag, precis som alla andra, lyckas dra på mig en sjukdom i stil med magsjuka, och det enda alternativet är att ligga hemma och glo på dumburken. Och när jag ligger där, i min soffa och med en spyhink bredvid, så dyker självklart ett sådant där program upp. Och kanalen spelar ingen roll, nej, f...

Jag kan tänka mig (och hoppas) att jag inte är ensam i mitt hat. Jag hatar dem mer än Anna Skipper hatar chokladpudding. Jag hatar dem av hela mitt hjärta.

Men så kommer det vissa dagar, då jag, precis som alla andra, lyckas dra på mig en sjukdom i stil med magsjuka, och det enda alternativet är att ligga hemma och glo på dumburken. Och när jag ligger där, i min soffa och med en spyhink bredvid, så dyker självklart ett sådant där program upp. Och kanalen spelar ingen roll, nej, för de visas på alla kanaler. Hade jag varit en fattig pensionär som bara längtade efter att vinna hem storkovan, så hade det varit min lyckodag. Förutom det faktum att programmen sänds alla dagar och att ingen någonsin vinner storkovan, men det är en annan sak.

Jag kan inte låta bli att förundras, dock. Är det bara jag därute i världen som förstår att det inte är särskilt svårt att lista ut att ordet vsartnivbäsrglée ska bli svartvinbärsgelé då det i stort sett låter likadant när man säger det högt? Eller att det är i stort sett omöjligt att komma på vilket ord de menar på tre ord när jag endast fått en bokstav till hjälp?
Vadå genomskinligt, att de vill att jag ska ge dem mina 9.90 spänn och dessutom ”gärna får ringa in mer än en gång” som de babbliga tjejerna med alldeles för upptryckta tuttar säger?

Jag skäms lite efteråt förstås, inte för att jag ringt in - för det gjorde jag inte, utan för att jag faktiskt tittade på hela programmet och faktiskt engagerade mig i om det skulle vara chokladkaka, chokladsmet, chokladsmak eller något annat ord som de säkert hittat på. För några minuter blev frågan om vilket jäkla ord de sökte efter den enda frågan som verkligen spelade någon roll. Även mig lyckades de värva över till den andra sidan, den mörka sidan. Där de inte har kakor, men konstiga ord.

När jag tagit mitt förstånd till fånga så ber jag en liten bön om att jag minsann aldrig kommer ringa in till dessa hemska program fastän jag innerst inne, bakom förnuft och logik, vet att jag kommer fira min 18-årsdag med just denna sysselsättning.

Eftersom att ni, precis som jag, hatar dessa program så har ni givetvis sett det där underbara klippet där programledaren för detta hemska program spyr precis när hon tar emot ett samtal. Men, ni kan se det igen, bara för att det är så underbart, och för att skadeglädje ÄR den sanna glädjen.




Tyvärr är det förmodligen den enda action som de där programmen kommer att ge oss för en lång tid framåt. Tack gode Gud, att jag är sjuk så sällan.