Alla i Världen, Del II

Ska vi komma närmare en miljövänligare och mer etisk lösning på vårt globala miljö- och etikproblem får vi börja tänka på att merparten av vår världshandel är baserad på fri konkurrens. Skulle det exempelvis helt plötsligt bli ”inne” i hela Sverige att köpa gröna öronmuffar så kommer många inse att man kan tjäna pengar på att tillverka gröna öronmuffar och dylika kommer sålunda att börja tillverkas och säljas till oss knepiga svenskar. Skulle det alltså bli inne att köpa rättvisemärkta, ekologiska, och KRAV-märkta produkter skulle hela världshandeln svänga om och börja producera sådana produkter. Ingen tillverkare skulle våga bibehålla de hemska förhållanden som finns för arbetarna på hans fabrik om hans uppköpare helt plötsligt då inte vill köpa hans varor. Alla vill ju som sagt ha pengar och här kan det användas ”emot tillverkarna” just genom att ingen ger pengar för varor som kostat människoliv.
Ska denna press sättas på producenterna måste alla börja konsumera etiskt rättvisa och miljövänliga varor. Många följer modet och moden skapar dessutom ett större utbud av kläder och livsmedel av den efterfrågade sorten. Ett mode startas allt som oftast på ett av två sätt; antingen genom att ”viktiga” personer, ”kändisar”, designers eller modeller börjar bära, skapa eller konsumera kläder eller varor som kan förbrukas av andra människor, eller så skapas modet genom att helt ”vanliga" människor börjar konsumera mer och mer av en viss vara som helt plötsligt får en helt ny och högre social status. På sjuttiotalet var det inne med platådojor, stora glasögon och utsvängda byxor, gissa om produktionen av dessa attiraljer sköt i höjden!

Vi slår ihjäl vår egen livskälla och betraktar därmed oss själva som den smartaste varelsen på planetens yta.

Företagen påverkas av oss konsumenter eftersom det är för oss de producerar och köper in varor och kläder. Börjar vi fråga efter etiska och miljömärkta varor i de vanliga butikerna, exempelvis H&M, Kappahl, ICA, Lindex, Dressman, Hemköp, JC, Stadium etcetera kommer dessa förfrågningar till slut tas upp i högre och högre instans tills de till slut kommer att behandlas på högsta ort som reglerar inköp och produktionsformer.

Vi måste ta vårt sociala, etiska och ekologiska ansvar. Med andra ord måste vi se mycket mer till andra människor än de i vår egen personliga umgängeskrets. Visst är det svårt att engagera sig i människor man inte känner, det sägs ju att om en grupp överstiger tvåhundra personer så kan man inte längre se varje person som en individuell människa (vilket kan förklaras med att stammar förr i tiden bestod av högst tvåhundra personer). Men om du struntar i att se allting i ett oöverskådligt och icke hanterbart perspektiv och istället bara bestämmer dig för att agera genom enklas handlingar som att varje gång du storhandlar ska du köpa minst tjugo ekologiska varor eller när du handlar i en butik så ska du fråga om de säljer Fairtrade-märkta varor och om de inte gör det kan du säga att du som konsument kräver det. Det är vårt etiska ansvar att se till att göra vad vi kan för människor som sliter ut sig för oss; en konsument kan göra mycket, men får du dessutom med dina vänner på idén kan ni starta en dominoeffekt och på så sätt få världsmarknadspendeln i gungning! Ju fler som konsumerar medvetet desto billigare kommer varorna till slut bli eftersom våra köp först finansierar omställningskostnader och senare en inte alls lika kostsam produktionsvardag i fabrikerna som följaktligen generar billigare varor. Tillverkarna behöver helt enkelt en ekonomisk knuff i rätt riktning och konsumenter som står vid deras sida den första prövotiden!

Slutligen måste vi tänka på vårt jordklot och inte bara på människorna på det. Vårt jordklot är trasigt, dess resurser tar slut i rasande takt på grund av vårt vårdslösa beteende. Alla vill vi till någon slags himmel, men den väg vi tar dit skapar så stora (ozon)hål i densamma att vi lär ramla ned på jorden igen när vi väl kommit dit. Vi transporterar kött och vatten, kläder och annat kors och tvärs över vårt jordklot, vi släpper ut helt ofantliga mängder avgaser genom våra industrier, vi förgiftar jorden, vi släpper ut olja i haven, vi dumpar till och med mat i haven. ”Vadå vi?” Ja, vi gör allt detta ty var gång en av oss köper icke närodlade eller icke närproducerade varor sponsrar vi utsläppen från transporter. Var gång vi köper kött underhåller vi en kedja som består i att någon först odlar grönsaker och växter som vi människor skulle kunna äta, men dessa odlingsprodukter transporteras istället till andra sidan jordklotet för att föda djur vilka sedan transporteras någon annanstans för att förtäras. Vi tar maten från svältande människor, ger den till djur som vi själva sedan äter. Det finns alltså inte bara etiska aspekter i vegetarianers livsstil, det finns en stor miljöaspekt också! Sjutton procent av alla utsläpp i hela världen kommer från köttindustrin. Ju fler som ägnar sig åt en vegetarisk livsstil desto mindre blir köttproduktionen och därmed utsläppen, eftersom företagen då inte längre kan sälja de gigantiska berg av kött som de alstrar idag.

Vår jord är utmattad och kommer att ha svårt att hämta sig. Vill vi att kommande generationer ska slippa leva på, i och under det sopberg vi har skapat måste vi sluta upp med vårt slit-och-slängbeteende, börja konsumera rättvist och ekologiskt och ta hänsyn till våra barn, andras barn och inte minst till vår jord.
Du är konsument, du bestämmer!