En vintersaga, eller?

Det var en gång en liten flicka. Hon var en flicka av den duktiga sorten. Hon gick och lade sig tidigt om kvällarna, drack ingen alkohol och hjälpte alltid till hemma. När vintern kom klädde hon sig varmt med en stor lila mössa.

I annan stad fanns det en kille. Han var den coola killen som alla var rädda för. Han var uppe sent om kvällarna, den som alltid drack mest alkoläsk och hjälpte han till hemma trodde folk att han var sjuk. När vintern kom behöll han kepsen på, även om han blev kall om öronen.

En dag går den lilla flickan rakt in i den coola killen när hon är på besök i den stora staden. Hon hade gått med huvudet ner för att inte halka på den isbana hon gick på. Hon tittar generat upp och ser in i de varmaste bruna ögon hon någonsin sett. Han tittar nyfiket ner och ser på den rödkindade flickan. De skrattar lite osäkert. Så börjar båda gå mot rulltrappan, när den lilla flickan halkar. Killen hinner inte tänka innan han sträcker ut en arm för att fånga flickan innan hon slår i marken. Han får tag på henne.

Varken han eller hon är riktigt beredd på den kram som hon ger honom. För en stund glömmer de båda bort att det här är första gången som de träffas. Det var en längtan hos dem båda att få slippa vara ensamma. Att finna någon som de bara kan hålla om.

Men så hör de någon som hostar bakom dem och de blir blyga och stela. De släpper varandra med ett ryck. Han börjar febrilt leta i sina stora fickor efter sina cigaretter. Han fumlar och tappar sin tändare, så han får böja sig ner och plocka upp den med frusna fingrar. Snön och den kalla blåsten gör det svårare för honom att tända cigaretten. Tillslut lyckas han och han drar ett djup och stressfullt bloss. Den lilla flickan som inte är van vid cigarettrök börjar hosta. Men konstigt nog står hon kvar.

De står där helt tysta medan han röker. Tillslut öppnar han munnen för att säga något.
- Skulle du åka rulltrappan? Frågar han med ett leende.
- Um, ja det ska jag, svarar hon med en blyg och ljus röst.

Jag slår upp ögonen. Det var mig allt en konstig dröm. Men ändå så underbar. Jag lägger min hand över bröstet. Hjärtat slår hårt som det alltid gör när jag blir nervös. ”Jag undrar vem han var” tänker jag innan jag sluter mina ögon och somnar om igen …