Magnus Betnér står på scenen i det fullsatta Malmö konserthus och går igenom de amerikanska presidenterna. En efter en - från Harry Truman till Bill Clinton – konstateras de ha gjort sig skyldiga till folkmord. Mellan varven hyllar han Jozef Fritzls driftighet och förtydligar att om man ska slänga sig framför tåget kan det vara till ens fördel om man hoppar från rätt ände av perrongen. Dessutom hävdar han att det inte är lasagne om inte ett djur har skrikit.
”Tal till nationen” är Magnus Betnérs nya ståuppshow som han för tillfället åker land och rike runt och framför. Som vanligt när det rör sig om Betnér ligger fokus på religion och politik. Samhällskritiken haglar friskt och vårt ”kukhuvud till försvarsminister”, FRA-lagen, Kina, miljödebatten och vegetarianismen är bara några av de ämnen han bockar av under kvällens gång. Och det är så fruktansvärt roligt, trots att jag stundtals känner mig helt lost. Inte för att jag är dum i huvudet utan för att jag av rent ointresse inte är så insatt i vissa saker.
Men vad gör det när han efter ett ”tack för mig” ganska snart vandrar tillbaka ut på scenen för att prata kuk och knulla, för ”det är ju det ni alla kommit hit för”. Pubertetspojkarna jublar, de äldre i publiken ler lite generat och Magnus Betnér själv öser på med skämt om att förlora oskulden, spika fast ollonet i plankor och de första runken då det istället för sädesvätska bara kom luft.
Och mot slutet när det haglar helt bisarra och stundtals totalvidriga utläggningar om olika sexuella ”störningar”, med särskilt tryck på bajssex, ligger jag dubbelvikt och är så slutkörd att det inte längre kommer några skratt från min mun. Det kommer bara luft.
Precis som första gångerna man runkade.