Ni står där och böjer er för vinden
Vägrar att stå emot
vara raka i ryggen.
Ni står där med ansiktet bortvänt
Vägrar att se,
hör bara det ni själv vill höra.
Gömmer era ansikten bakom smink,
så tjocka lager att inga tårar kan ta sig igenom.
men långt där bakom muren,
så vet jag
att det finns
ett hjärta som slår.
Där finns en människa som vill skrika
som vill säga emot,
som visst känner,
men som inte vågar höja sin röst
för hon är så rädd att den ska brista.
Men kom, ta min hand
tillsammans är vi starka.
Tillsammans kan vi möta världen, du och jag
och kämpa emot allt som är så fel att man bara vill gråta
skrika
eller ställa sig mitt på vägen
(och kanske bli överkörd)
av all frustration.
Tillsammans, du och jag
ska vi krossa all ångest
och lära världen att leva livet
här och nu,
för livet väntar inte på att du ska fråga,
du måste hitta svaret själv.