DVD-recension: Der Baader Meinhof Komplex

RAF var en vänsterradikal terrorgrupp (eller stadsgerilla, som de själva valde att kalla sig) som spred skräck i Västtyskland under sjuttio- och åttiotalet genom att springa runt och spränga bomber och ta död på högt uppsatta politiker och jurister. Gruppens Usama hette Andreas Baader och ledde organisationen tillsammans med sin flickvän Gudrun Ensslin samt journalisten Ulrike Meinhof, som lämnade bort sina båda barn för att ansluta sig till terrorgänget.

Der Baader Meinhof Komplex ger tyvärr aldrig någon närmare förståelse för gruppens motiv och engagemang. Den aspekten har istället åsidosatts för intensiva och scenografiskt sexiga actionsekvenser. Meinhofs val att helt sonika lämna bort sina små barn för att bli blodtörstig terrorist presenteras mest som en liten axelryckning. Synd tycker jag som mycket hellre sett en psykologisk vinkling på historien.

Uli Edel vill också berätta alldeles för mycket. I ett rasande och stundvis väldigt hackigt tempo får vi följa allt från den inledande demonstrationen under vilken en student skjuts ihjäl av polisen, och som blir startskottet för RAF, till den avslutande rättegången mot Baader-Meinhof-ligan. Däremellan hinner vi bland annat med en sväng inom ett terrorträningsläger i Jordanien, där en Andreas Baader med rockstjärneattityd, skäggstubb och pilotbrillor käftar loss med lägerchefen och kvinnorna solar nakna på hustaken.



Och även om just den scenen är ytterst trevlig att titta på känns den med flera andra väldigt onödig. Att strama upp berättelsen, fokusera mer på färre händelser istället för att försöka visa upp lite av allt, hade gjort Der Baader Meinhof Komplex till en betydligt bättre film. Nu känns den istället alldeles för komprimerad, trots att den klockar in på nästan två och en halv timme.

Ur ett underhållningsperspektiv funkar Der Baader Meinhof Komplex ändå helt okej. Det syns verkligen att det är den dyraste tyskproducerade filmen någonsin och vackra Johanna Wokalek imponerar stort i rollen som Gudrun Ensslin.

Men det räcker som bekant inte med ett polerat yttre. Varken för filmer eller för terrorister.