hej! Jag onanerar i princip en gång om dan, ibland händer att jag till och med onanerar mer än en gång per dag. Detta har pågått i flera år. Jag är 18 år nu, snart 19 och har flickvän. Vi har sex ca 3-4 ggr i veckan i snitt och vi har vart tillsammans i snart 11 månader. Problemet är att jag fortfarande onanerar (kanske inte lika ofta de veckor vi har sex) och det är inte så att jag inte kommer osv vid samlaget eller något sånt utan snarare så tror jag att jag är sexberoende. Därför att jag får stånd så fort jag är i närheten av flickvännen. Samtidigt så tittar jag mycket på hårdporr. Det känns som om jag aldrig får nog! Många gånger så känns det väldigt fel dvs att det blir för mycket. Därför ber jag om råd samt hur jag kan behandla mitt sexberoende.

---

SVAR

Jag tycker inte att du skall utgå från att du lider av det man brukar kalla för sexberoende/sexmissbruk. Att ha en hög sexuell aktivitet, speciellt i din ålder, både avseende onani, och samlag, är varken ovanligt eller onormalt. Så i princip innebär det inte att du lider av ett sexberoende för att du onanerar en gång per dag, och har sex 3-4 ggr i veckan med din flickvän, då det inte är någon onormalt hög sexuell aktivitet. Det är heller inte så att man behöver sluta att onanera för att man har en fast partner, så inte heller där är du speciellt ovanlig eller onormal. Sedan vet inte jag hur mycket porrfilmstittandet kommer in, och hur du förhåller dig till det, varför jag inte kan säga varken det ena eller det andra, när det gäller huruvida du har en väldigt hög sexuell aktivitet eller inte. Det som dock är viktigt i sammanhanget är att du själv känner oro, och känner det som att du aldrig får nog, att det känns som om det blir för mycket för dig, och att det känns fel. Nu vet inte jag om det är själva porrtittandet som känns fel för dig, eller om det även är onanin och samlagen som ger upphov till den här känslan, men oavsett vad det är så tycker jag att man själv ska ta det på allvar när man har en känsla av att man inte själv riktigt har kontrollen. Om det sedan innebär att man är sexmissbrukare eller ej, tycker jag man skall vänta med att säga innan man fått hjälp att gå igenom hela bilden med någon som är professionell inom området. Mitt råd till dig är därför att du vänder dig till en kurator eller psykolog inom skolan (om du fortfarande går i skolan), eller på närmaste Ungdomsmottagning. Du kan också vända dig till vuxenpsykiatrin, men det är sannolikt längre väntetid där. Men fråga för säkerhets skull om personen du träffar har kunskap inom området, för annars är det bättre att dom hjälper dig till någon som har den kunskapen. Tillsammans med en kurator eller psykolog kan du göra en kartläggning av ditt sexuella beteende och prata om den oro du känner inför att eventuellt inte kunna hantera ditt sexuella behov. Sedan kan ni komma fram till om det behövs någon behandling och hur den i sådant fall ska se ut. Den eventuella behandlingen ser olika ut beroende på vad man kommer fram till är problemet, och dessutom beror det en del på vilken inriktning din behandlare har. Men allt detta kan du diskutera med den du träffar, varför jag tycker att du skall söka hjälp så fort du kan så det här inte börjar tära för mycket på dig.