Guide: Nya E-nummerdieten
Varför finns det en massa E-nummer i maten i svenska affärer? Förr i tiden producerade människorna sin egen mat. Man var bonde, levde på landet, och odlade sin egen potatis och hade kor bakom knuten. I och med att traktorn och konstgödslet introducerades i jordbruket och att Sverige sedan industrialiserades, lämnade människorna sina gamla bondgårdar för att flytta in till städerna och försörja sig på kontorsarbeten. Men då försvann också självförsörjningen av matvaror. I och ... |
• 3 dl mjöl
• 3 ägg
• 6 dl mjölk
• 1 tsk salt
Och så lite:
• Trikalciumfosfat
• Natriumpyrofosfat
• Kaliumsorbat
… även kallade E 341, E 450 och E 202.
Jag vet inte hur ni gör, men jag har åtminstone aldrig öst i de där sistnämnda ingredienserna i mina pannkakor. Hur kan då de stora fabrikerna, som varje dag framställer ett och samma livsmedel och därmed borde vara något utav experter på just de produkterna, misslyckas med något så enkelt som en fjuttig pannkakssmet? Tillverkarna av denna flytande pannkakssmet är bara ett i raden av företag som väljer att bokstavligt talat ösa ner skit i sina produkter. Hur kommer det sig att de tycker att det är okej att förgifta vår mat med en rad olika kemikalier? Och kanske ännu värre: Hur kommer det sig att vi tillåter det?
I Sverige har vi idag 316 godkända tillsatsämnen. 41 av dessa är förbjudna i stora delar av världen på grund av hälsorisker. Utöver dessa 316 tillsatsämnen finns det dessutom tusentals aromämnen som tillverkarna inte behöver specificera. I och med detta får den genomsnittlige konsumenten i sig hela 6-7 kilo(!) tillsatsämnen varje år. Och kanske låter lite läskigt, att tillverkarna har mage att ösa ner allt det här i maten de tillverkar. Men kanske värst av allt i detta - det är vårt fel att vi har dem.
E-nummer var steget tillverkarna tog när vi krävde billigare mat. För det är klart att vi vill ha billig mat, konstigt vore det ju annars. Men då vill vi ha mat för pengarna också, inte kemikalier. Vi ska äta, inte rengöra badrummet! Nu har vi bokstavligen fått äta upp vårt tidigare misstag och det är dags att vi kräver tillbaka den riktiga maten igen till våra butikshyllor. Lyssnade tillverkarna på våra krav förra gången så kan vi få dem att lyssna igen.
Men vad är egentligen dessa sifferkombinationer som står på baksidan av alla förpackningar? Och är de egentligen särskilt farliga? Går de att plocka bort helt och hållet, eller kommer vi måla in oss i ett nytt hörn då? Ungdomar.se guidar dig igenom E-nummerdjungeln i sökandet efter en bättre värld.
Vad är ett E-nummer? Svaret på denna fråga kan variera. Oftast är det ett ämne som är tillverkat på syntetisk väg. Det kan till exempel ge maten en annan färg, öka dess hållbarhet, förstärka eller ge en annan smak eller förändra konsistensen. I Sverige har vi lag på att tillverkarna måste skriva ut alla tillsatser i en produkts innehållsförteckning. Det ger tillverkaren ett val. Antingen skriver de ut ämnets riktiga namn, till exempel Klorofyllkopparkomplex. Men det tycker vi konsumenter låter läskigt. Vad är det för något liksom? Det har vi aldrig hört talas om? Då är det lättare för tillverkaren att skriva ut ämnets E-nummer, i detta fall E 141, för det bryr vi oss inte om. Det är ju bara ett nummer som finns på alla varor, eller hur? Att det är extraherat klorofyll med tillsatt koppar(?) ändras ju inte, men nu slipper vi i alla fall fundera över det när vi står i matburken och väljer den där burken med konserverade bönor som är 4 kronor billigare.
 |
Hur gör jag för att undvika E-nummer i maten jag köper? Att tyda de finstilta och plottriga bokstäverna bak på ett paket mat är inte det enklaste. Ofta är texten väldigt liten, präntad med vita bokstäver på en ljusgul bakgrund och den svenska texten kan vara mixad med den danska och norska. Tillverkarna har inte gjort det lätt för oss att tyda texten, och det är inte helt utan baktanke. Tills staten lyckats införa en lag på hur liten denna text faktiskt får vara, får vi helt enkelt ta med oss ett förstoringsglas till affären. För vad vi måste göra för att komma undan E-ämnena är förstås att läsa förpackningens innehållsförteckning. Ställ dig själv sedan de två frågorna:
1. "Vad hade jag använt om jag hade lagat den här maten?" (t.ex. vid färdigrätter, bröd eller bakverk) - stämmer det med innehållsförteckningen?
och
2. "Vet jag vad alla ingredienserna är?" - Låter Polyvinylpyrrolidon lite konstigt, ja, då kan du anta att det är det också.
Det finns även praktiska symboler för att vägleda dig. De här två är de vanligaste i svenska butiker för att se om en vara är ekologisk. Båda symbolerna visar att varan följer vissa regler när det gäller odling, besprutning och djurhållning. Vill man veta de exakta reglerna som gäller har båda märkena en varsin hemsida man kan klicka sig runt på.
Finns det något positivt med tillsatser? Givetvis är inte detta med tillsatser svart på vitt. Ta det hårt debatterade exemplet med nitrit i skinka. Nitritet tillsätts i skinka för att stoppa bakterien Clostridium Botulinum som är dödlig. Dessutom får köttet en rosa och fin färg, istället för att bli tråkigt grå. En del tycker att detta är bra och att vi ska fortsätta med nitrit eftersom vi har gjort så i många år. Andra pekar på de tusentals tjocktarmscancerfall som relateras till denna tillsats och att det är att välja mellan pest eller kolera. Eller ja, döden eller döden. Fast det finns sätt att undkomma denna bakterie utan nitrit menar vissa källor. Att salta skinkan väl och hålla den ordentligt kyld från slakt till tallrik till exempel. Andra menar att detta inte räcker.
Vad som kan vara värt att komma ihåg är i alla fall att en del tillsatser har en förklaring, men ingen är ett måste att stoppa i sig.
Kan man vara allergisk mot tillsatser? Absolut kan man vara det. Dock är det inte vidare vanligt. Hittills är det väldigt få personer som diagnostiserats med allergi mot tillsatser i mat. Däremot är det betydligt fler som redan är allergiska mot annan mat som sedan också reagerar på tillsatsämnen. Personer som har väldigt svåra allergier tenderar att också reagera på tillsatsämnen. De vanligaste tillsatserna som orsakar reaktioner är enligt Livsmedelsverket:
• Bensoesyra (E 210)
• Sulfiter
• Azofärgämnen
• Antioxidationsmedel
Förmodligen kommer dock antalet tillsatsallergier att eskalera med åren då vi hela tiden exponerar oss för mängder av ämnen som inte är bra för kroppen i vår dagliga kost. Cirka hälften av alla de godkända tillsatserna vi har i Sverige har nämligen kända hälsorisker i form av astma, eksem, magproblem och hyperaktivitet hos barn, skriver Ivar Nilsson i sin research om E-nummer.
Varför bör vi undvika tillsatser? Du har förmodligen tänkt tanken redan. Du har köpt hem en fet påse godis och tryckt i dig med en halvliters Coca Cola - OCH DU DOG INTE! Vilket är alldeles korrekt. Givetvis skulle aldrig svenska myndigheter tillåta tillsatsämnen som folk åt och dog av. Men det betyder inte heller att de är ofarliga. De vanligaste argumenten för att hålla sig undan tillsatser i mat är:
”Vi vet inte vad tillsatserna kommer att göra med våra kroppar om några år.”
”Tillverkningen av alla tillsatser skapar kemiska restprodukter som förstör miljön.”
Men allvarligt talat. Även om detta är sant, och du har hört det så många gånger tidigare, så skulle du inte behöva gjort det. Det är väl självklart att man inte ska stoppa in saker i munnen som man inte vet vad de är! Det lärde mamma en redan som liten och är något man bör hålla fast vid hela livet. Ät mat, inte kemikalier. Det säger ju sig självt, eller hur?
Att alla E-nummer inte är bra vet vi redan idag. Frågan är bara exakt hur farliga de är. Kanske blir det så att vi om några år tittar tillbaka på dagens matvanor och skakar på huvudena. Kanske har vi inga huvuden kvar att skaka på längre.
I dagsläget är det sunt förnuft som får guida var och en av oss. För någon upplysning om ämnet verkar vi inte få. Varför ingår inte kunskap om tillsatser och E-nummer i hemkunskapsundervisningen eller kemin? Varför prioriterar vi inte livsnödvändiga kunskaper? När jag gick i skolan fick jag under dessa timmar istället lära mig att mangla och det periodiska systemet. Inget av detta har jag någonsin tillämpat efter min examen.
När ska människan egentligen förstå vad som är viktigast för oss idag, imorgon och i framtiden? Och kommer vi hinna att klura ut det i tid?
Källor:
http://www.aktavara.org
http://www.slv.se
Skolboken Levande Historia 8 av B. Arwén, H. Dahlberg, B. Henricsson, K. Hildingsson, L. Hildingsson.
Ivar Nilssons research om E-nummer http://www.aktavara.org/upl/files/7124.pdf
Boken Den föraktade falukorven av K. Ahlborg
Boken Äkta Vara av Mats-Eric Nilsson
