Min pojkvän är jättemager och blir bara ännu mer mager. Hans ben sticker ut från huden och man ser hans revben. Han är runt 1,85 och väger runt 52-55kg. Ibland får jag panik och blir livrädd för att han ska försvinna till intet. Han säger själv att han har ätstörningar. När jag är hos han så äter han mycke mer än jag, men går ändå inte upp nåt. Men när jag inte är hos han så glömmer han att äta för att han sitter och spelar dataspel dygnet runt. Hur kan jag hjälpa honom? Själv säger han att han måste gå upp i vikt samtidigt som han säger att han inte vill det för då ser han "manlig" ut. Han vill inte vara man…men han vill heller inte vara kvinna. Jag står inte ut med att se hur han mer och mer börjar likna ett skellet. Vad ska jag göra? Vad ska han göra? Han går aldrig ut! Finns det ingen hjälp som kan komma hem till han? Han kommer ju svälta ihjäl!

---

SVAR

Det låter inte som någon bra situation det här, och jag förstår om du är orolig för honom för den här typen av undernäring ska man ta på största allvar. Speciellt som han själv också säger att han har problem med att äta.
I första hand tycker jag att du skall försöka förmå honom att söka hjälp själv. Det första steget skulle kunna vara att gå till en läkare på en vanlig vårdcentral, för att han/hon skall kunna göra en första bedömning. Nu skriver du inget om hur gammal han är, men om han fortfarande går i skolan kan skolsköterskan vara ett annat alternativ. Är han 25, eller yngre kan han också gå till närmaste Ungdomsmottagning och träffa läkaren där. Någon av dessa kan göra en bedömning av hans hälsotillstånd och kan sedan tillsammans med honom planera vilken hjälp han är i behov av.
Men nu är det inte säkert att din kille vill gå med på detta, vilket gör att du kanske får prata flera gånger med honom om det här innan du får med honom. För att underlätta det hela kan du själv ringa eller gå till någon vårdgivare (ta någon av dom jag räknade upp) och höra när han skulle kunna få tid. Det är nämligen enklare ibland att få med sig någon om man har ordnat allt det praktiska innan och har en tid att förmedla. Du kan också erbjuda dig att följa med på en första träff om du är villig att göra det.

Skulle det nu vara stört omöjligt att få med honom på något sådant här, så tycker jag att du själv ska gå till tex skolsköterskan eller läkaren på närmaste Ungdomsmottagning. Berätta där om situationen och hör med dom hur dom kan hjälpa dig. Ibland finns det nämligen team inom typ psykiatrin som gör hembesök, och det finns oftast även en service där en allmänläkare kan göra hemsbesök. Men om du går till någon av dom jag nämnde kan du få hjälp med att få veta vilka möjligheter det finns där ni bor, och hur din kille ska kunna få den hjälpen.

Men även när det gäller hembesök så försöker man i första hand att ge hjälp på frivillig väg, varför du även kan prata med din kille om han skulle kunna tänka sig att ta emot ett hembesök (om du nu inte får med honom personligen). Men i akuta lägen kan man även ge hjälp mot personens vilja, men då har man gjort en bedömning att det är fara för personens liv och hälsa, varför den du pratar med i sådant fall får göra en sådan bedömning ifall det visar sig att din kille nekar till all hjälp.

Så försök alltså i första hand att få honom att söka hjälp på egen hand och med dig som eventuellt stöd. Men går inte det så prata med någon av dom jag räknade upp och hör efter hur dom bedömmer det du berättar, och vilken hjälp som finns att få i form av hembesök osv.