Jag vet inte hur jag ska börja. Eller jo förresten, jag är en pyroman. Jag har tänt eld så många gånger, det har blivit som en drog för mig. Jag har åkt fast flera gånger, men kan inte sluta. Jag har till och med blivit åtalad för mordbrand och skadegörelse. Jag är psykist sjuk, jag vet det. Men jag kan helt enkelt inte sluta. Snälla, hjälp mig.

---

SVAR

Jag förstår att du lider av det här, för ingen människa vill ju egentligen tända eld och eventuellt skada andra personer och andras egendom. Och som du mycket riktigt säger så är pyromani ett psykiskt problem där själva påtändningen fyller ett inre behov. Och den tillfredsställelse som personer med ditt problem får av att tända på, kan mycket riktigt kännas som kicken personer upplever från droger.
Men att tända på är samtidigt något man gör då man inte ser eller känner att man kan få sina behov i livet tillfredsställda på annat sätt. Man har helt enkelt hamnat i obalans i sitt inre och då råkat hitta ett sätt som på ett eller annat sätt får det att kännas som om balansen finns där just i det ögonblicket man tänder på. Men det brukar vara en kortsiktig tillfredsställelse då ingen människa egentligen vill göra något sådant här, utan istället söker vi alla harmoni, kärlek och bekräftelse, även om vi inte alltid har turen att få det, eller vet hur vi ska komma åt det.

Jag kan inte utifrån ditt brev säga något om vad det är för händelser och känslor som gör att du känner ett behov av att tända på. Men skall du komma tillrätta med ditt problem, så är det i den änden du måste börja söka lösningen på ditt problem. För om det här beteendet fortsätter att vara något oförklarligt som bara drabbar dig utan att du själv förstår varför, kommer det vara svårt att hitta redskap för att hantera det, samt hitta andra vägar för att få den typ av tillfredsställelse som eldandet ger dig. För det är precis det som det handlar om ifall du skall komma ifrån det, nämligen att hitta andra vägar att få dina behov i livet tillfredsställda, och utan att du behöver ta till så här drastiska åtgärder.
Ska du klara detta behöver du hjälp i högre omfattning än vad jag kan ge dig över nätet. Mitt råd är därför att du tar kontakt med närmaste psykiatrimottagning, eller att du vänder dig till närmaste Ungdomsmottagning så kan dom hjälpa dig rätt. Jag hoppas också att när du nu blivit åtalad så kan dom personer som har hand om ditt ärende ge dig möjligheter att få hjälp för ditt problem, men i annat fall hoppas jag att du orkar ta tag i det själv. Jag hoppas också att du söker hjälp relativt snabbt, för sådana här saker blir bara jobbigare och jobbigare att ta tag i, ju längre tiden går. Så innan du skadar dig själv och andra mer än du redan gjort, vill jag att du ringer det där samtalet till psykiatrin eller till närmaste Ungdomsmottagning.