SVAR
Det kan tyvärr vara väldigt svårt om inte omöjligt att få bidrag till terapi, men du kan alltid höra med landstinget, och försäkringskassan i din kommun om det överhuvudtaget är möjligt.
Men i annat fall så finns det några alternativ. Om du är 25 eller yngre så kan du vända dig till närmaste Ungdomsmottagning. Det är helt gratis.
Det är inte alltid dom har en psykolog som jobbar där, men du kan komma en bra bit med en kurator också, varför du skulle kunna börja där. På Ungdomsmottagningen finns det också läkare, med vilken du också kan diskutera dina problem, då även läkaren kan vara till hjälp i sådana här situationer.
Andra alternativet är att du vänder dig till öppenvårdspsykiatrin (vuxensidan om du är 18 eller äldre).
Där finns alltid psykologer och andra terapeuter som kan hjälpa dig, och även om man måste betala en avgift så brukar det vara lägre avgift om man går till psykolog än om man söker läkare. Det kan ligga från cirka 80 kr och uppåt för ett besök hos psykolog, och om man har det svårt ekonomiskt, kan man göra så att man tex inte träffas så ofta. Att tex träffas två gånger i månaden kan vara ett sätt att komma igång, och det kanske du har möjligheter att klara, beroende på vad det är för taxa som gäller i ditt landsting. Så om du är intresserad av den lösningen kan du ringa öppenvårdspsykiatrin och fråga om vad det kostar, när du kan få en tid osv. Sedan finns det alltid högkostnadsskydd inom sjukvården också, vilket gör att man får gå gratis efter att man betalt en viss summa under ett år. Summan varierar också mellan olika landsting, varför du får fråga vad som gäller där du bor. Du hittar numret på dom blå sidorna. Där står även numret till landstingets växel dit du kan ringa för att bli kopplad om du inte hittar rätt.
Adress och telefonnummer till närmaste Ungdomsmottagning hittar du på vår sajt under länken "din mottagning".
Sist vill jag säga att om det är så att du inte har någon inkomst överhuvudtaget och tex får hjälp av socialtjänsten för att klara ditt uppehälle, så kan du diskutera med din socialsekreterare om att få hjälp till att kunna gå till tex öppenvårdspsykiatrin. Det är lite olika hur dom bedömer det i olika kommuner, varför jag inte kan säga om det är möjligt, men det borde gå att diskutera det hela då du är i behov i hjälp, varför det inte ska vara så att ekonomin skall vara avgörande.
Hoppas att du hittar något lämpligt alternativ nu när du vill ta tag i det här, vilket är strongt gjort tycker jag.