user-image
Okänd
Annat

Jag är en tjej på 20 år. Jag vet att jag ser betydligt yngre ut än vad jag är. Jag lider verkligen av det här! Nu är jag 20 år och har kommit ifrån tonårs tiden och vill ut i vuxen-livet. Det känns som en del inte tar mig på allvar och det känns mycket frustrerande. Vad ska jag göra? Jag står inte ut längre att bli behandlad som en "barnunge"!


SVAR

Att bli tagen på allvar handlar oftast inte om utseendet enligt min erfarenhet. Därmed inte sagt att utseendet är oväsentligt i sammanhanget. Det finns massor med vuxna människor som har föreställningar om vem som är värd att lyssna på och inte. Och generellt kan man nog säga att människor i allmänhet har lättare för att ta en äldre man på allvar, än vad dom har med en yngre kvinna, längre har vi tyvärr inte kommit. Sedan finns det andra egenskaper som också kan spela roll i sammanhanget. Vissa som är blonda upplever att dom har svårare att bli tagna på allvar, vissa som är "för snygga" upplever samma sak, korta killar kan säga att det är likadant för dom, killar som inte är så "gapiga" och macho kan också tycka att dom blir satta på undantag, osv, osv. Poängen är att många upplever att det finns en mall för hur man ska se ut och vara för att man skall bli tagen på allvar så fort man säger något, men det är få som upplever sig passa in i den mallen, varför många upplever att dom har något "handikapp" som gör att dom får kämpa lite extra hårt för att bli tagna på allvar. Men, och nu kommer vi till det stora MEN:et. Många av dessa personer som faller utanför "mallen", klarar sig ändå väldigt bra, och kan i många situationer åtnjuta både stor respekt och tilldra sig stort intresse så fort dom säger något. Vad beror då det på? Jo, det beror på att dom inte bryr sig om att dom inte passar in i "mallen", utan dom tycker att det dom har att säga är så viktigt att dom säger det på ett sätt som helt enkelt gör att folk lyssnar. Och då kommer vi till det jag började med, nämligen att utseendet inte har någon betydelse för om man ska bli tagen på allvar eller inte. Utan det som har störst betydelse är hur man ser på sig själv, och om man själv tycker man är värd att tas på allvar eller inte, och om man tycker att man har något viktigt att säga.
Man brukar säga att människor som skäms för sitt utseende oftast kryper ihop och försöker låta bli att synas, varför dom i princip "gör sig själva fulare". Och likadant är det med personer som tänker att ingen tar dom på allvar. Dom får också ofta ett underdånigt beteende, eller så är dom så rädda för att inte bli tagna på allvar att dom hela tiden måste ligga på och säga vad dom tycker, varför dom istället framstår som väldigt osäkra. Så, så länge som du själv "hänger upp dig på att du ser yngre ut än vad du är" så kommer du sannolikt att framstå som yngre också. Men om du istället väljer att strunta i det, och säger det du vill säga, när du vill säga det, så kommer du sannolikt att märka att du med tiden kommer att få en respekt hos andra, även om den kanske inte kommer med en gång. För respekt hos andra är faktiskt något som dom flesta får jobba ihop till, och inget som man får gratis bara för att man råkat passera en viss ålder och blivit vuxen. Detta gäller för dom flesta, även om det finns ett fåtal som har ett försprång gentemot andra.

Visningar : 355