hej. jag HATAR mina föräldrar, särskilt min mamma. dom är inte skilda, men dom bråkar hela tiden. det är aldrig något stort bråk, utan dom "pratar igenom allt" för att undvika konflikter, säger dom till mej iallafall. men på kvällarna, när jag har gått och lagt mej hör jag hur dom bråkar ock skriker till varandra. Jag har två småbröder, som dom alltid bråkar med. det är lite konstigt att dom aldrig slår mej, efersom att dom slår min yngre bror väldigt ofta. det är mest mamma som tjatar, och bråkar hela tiden. pappa hatar jag inte lika mycket, men han vågar aldrig säga emot mamma. ifall pappa har varit å handlat börjar hon direkt tjata på honom, om atta han har köpt fel saker osv. jag kan inte prata med någon om detta, vilket är väldigt jobbigt. jag orkar inte mer. dom bara bråkar hela tiden! jag brukar sitta och tänka ut olika sätt att begå självmord, men jag är så feg, så jag vågar aldrig göra det. en gång tog jag ett rakblad, och skar upp hela tummen. mamma brydde sej inte ett skit! jag har oxå tänkt på att rymma hemifrån, men jag har ingenstans att ta vägen… Snälla hjälp mej!!

---

SVAR

Att befinna sig i sådan här situation och inte ha någon att prata med är av förståeliga skäl väldigt jobbigt. Det kan också vara svårt att prata med föräldrarna själv, varför mitt råd i sådana här situationer är att man vänder sig till någon utanför familjen som kan vara ens eget stöd. Den personen skulle sedan eventuellt kunna hjälpa till och prata med föräldrarna, då föräldrar kan ha lättare att lyssna om någon annan vuxen säger något.

Mitt råd till dig är att du tar kontakt med skolkuratorn. Dom brukar ha några veckors semester under sommaren, men dom är inte lediga lika länge som lärarna varför dom brukar finnas på plats vissa perioder under sommaren också. Ett annat alternativ är att du vänder dig till närmaste Ungdomsmottagning som du hittar adressen till under länken "din mottagning" på vår sajt. Där finns också kurator som du kan prata med.
Min erfarenhet är nämligen att det är viktigt att man får någon som man kan berätta allt för, och som kan finnas där bara för en själv. Sedan kan man med tiden bestämma om man skall prata med föräldrarna tillsammans eller inte, men det viktigaste är alltså att man själv inte står ensam utan har någon att vända sig till.
Om du vill så ska du naturligtvis prata med dina föräldrar också och berätta för dom att du mår dåligt av hela sitautionen. Kanske skulle du ha enklare för att prata med din pappa i första hand, och så skulle ni tillsammans kunna prata med din mamma, men jag vet av erfarenhet att många tycker det här är svårt, varför du inte behöver göra det om du känner att du inte orkar med det.
Men sök hjälp för egen del, för man ska inte gå ensam i sådana här situationer då det är lätt hänt att alla jobbiga känslor då tar överhanden och man tappar hoppet, vilket du verkar vara på väg att göra. Så jag hoppas att du följer mitt råd och vänder dig till någon som du kan prata med, för så här ska du inte behöva ha det.