Hej jo det är så att jag och min mamma o min styvfar bråkar jämt det är så att jag blev tillsammans med en kille för ungefär 1år sedan och vi har hållit ihop hela tiden men han är lite äldre en jag o det har mina föräldrar hakat upp sig på. vi började bråka om den saken. så då drog jag till min pojkvän o har bott hos honom i snart 1år mamma vägrar låta mig göra en adressändring o socialen är inkopplad men dom gör inget mer än att hjälper mamma o pappa vad ska jag göra?

---

SVAR

Dom flesta föräldrar reagerar starkt om deras barn blir tillsammans med en äldre person, och särskilt gäller det när det handlar om yngre tjejer som blir tillsammans med äldre killar. Och det finns en uppenbar risk att yngre tjejer blir utnyttjade på olika sätt, och då menar jag inte "bara" sexuellt, av äldre killar, varför föräldrarnas reaktion isådana här situationerkan vara helt riktiga.

Sedan är det självklart inte bra om det går så långt att man inte längre kan prata med varandra om det, utan det hela tiden blir bråk, och det är självklart inte heller bra om det går så långt som det gjort i ditt fall där du stuckit till din kille, och det hela blivit ett ärende för socialtjänsten.
Men att socialtjänsten har kommit in är något jag tycker du ska dra nytta av i det här fallet, för eftersom du och dina föräldrar uppenbarligen inte kan prata längre utan att bråka om det här, så är det jättebra om ni har en tredje part med. Använd det till att försöka föra fram dina åsikter om det här, och ta tillfället i akt och förklara varför du har gjort som du gjort och hur du ser på det hela. För att kunna göra det ostört kan det tex vara lämpligt om du säger till socialsekreteraren att du vill prata med henne/honom i enrum vid ett tillfälle. Det kan nämligen vara svårt att kunna vara ärlig och få hinna utveckla sina tankar om ni sitter tillsammans allihop för då är sannolikheten stor att du sitter där och är koncentrerad på att försvara dig hela tiden, och då kan man inte tänka klart och prata förutsättningslöst.
Så, tala med socialsekreteraren om att få en enskild tid så du känner att du blir hörd, sedan kan ni fortsätta diskussionen alla fyra vid något senare tillfälle.

Men sedan är det också så att om du är underårig, och samtliga vuxna kommer fram till att din flytt inte är någon bra lösning, så får ni försöka hjälpas åt att få det att fungera och då kan socialsekreteraren vara ett bra stöd även då. En förutsättning är dock att du fått en kontakt med henne/honom på egen hand, så du känner att hon/han även förstår dig, annars är risken att du bara kommer känna dig överkörd och det är ingen bra situation.

Sedan vet jag inte hur din kille ställer sig till det hela, men enligt min erfarenhet är det bra om föräldrarna och även socialsekreteraren får träffa honom också och bilda sig en egen uppfattning och att han visar att han inte är någon som är ute efter att utnyttja dig, eller på andra sätt göra så att du hamnar i en konflikt med dina föräldrar. Om han är seriös och har ärliga motiv, så borde det inte vara speciellt svårt för honom att förstå dina föräldrars oro, varför han borde vara mån om att hjälpa till att lugna dom. Och ett sätt kan vara att han går med på något samtal som ni skall ha på socialtjänsten. För även om ni kommer fram till att du inte ska bo hos honom så kan en sådan här sak göra att dina föräldrar låter dig träffa honom och att ni även kan träffas hemma hos dig.