Jag e jätte olyckligt kär! Det började med att jag blev kompis med en kille..sedan började vi hålla på och strula (hångla osv). och han blev jätte kär i mej men jag va inte kär i han. mina kompisar sa "nej han är inte bra för dej" och "nej han e helt puckad" och då lyssnade jag på dom! men jag va fortfarande kompis me killen. och nu när jag inte ville lyssna på kompisarna längre blev jag kär i den killen! och så frågade jag killen om han fortfarande va kär i mej..men då sa han "jag vet inte" och då tänkte jag "aja men d e lätt å fixa" men det var d inte. han börjde vara mer med sina andra kompisar som inte jag tycker om. och nu undviker killen mej och han pratar knappt med mig längre. jag vågar inte prata med han för jag vet inte vad jag ska säja till han. och jag kanske gör bort mej och säjer fel.

---

SVAR

Det är inte roligt att konstatera att man kanske blåst chansen till något för att man inte vågat lita till sina egna känslor och åsikter. Men du är definitivt inte den första att hamna i den situationen, och i vissa fall så går det att skriva tillbaks klockan men då måste man oftast hitta modet att vara ärlig. För om du inte är ärlig med att ge den här killen en förklaring till ditt beteende och även är ärlig kring vad du skulle vilja nu, så är det inte så troligt att ni två kommer få en chans. För sannolikt har ditt beteende gentemot honom varit svårt för honom att förstå, och sannolikt har han även blivit sårad av hela situationen. Och ska du övervinna det så är mitt råd att du pratar med honom och berättar varför du handlat som du gjort. Och mitt råd är att du även ber om ursäkt för att du låtit dina kompisar åsikter påverka dig att kanske inte vara så schysst mot honom. Det tror jag du själv skulle ha uppskattat om det varit tvärtom. För det är mänskligt att göra fel, och alla har vi någon gång låtit andras åsikter gå före våra egna, men det viktiga är att vi kan erkänna när vi gör fel och be om ursäkt för det. Försök med det här, och be honom att ge dig/er en chans att se ifall det kan bli ni två.

Risken när man gör något sådant här är ju alltid att den andre är så pass sårad, eller helt enkelt förlorat känslan för en att det är för sent att reparera skadan. Det är självklart väldigt jobbigt att råka ut för, men samtidigt så kan man ändå må bättre med sig själv om man i alla fall vet att man själv gjort vad man kunnat och att man varit schysst genom att be om ursäkt. Men det krävs alltså en del mod för att göra något sådant här.